Kategorier
Ekonomi Politik USA

Amerikansk stagflation

Vad händer om man delar ut 13 000 kronor till samtliga hushåll i helikopterpengar, ger 10 % av bruttonationalprodukten i stimulanser till näringslivet, fastslår ytterligare 10 % i ett gigantiskt infrastrukturprojekt och lovar dubblera minimilönerna? Svar: USA.

Amerikanska konsumenter kan vittna om att konsumentpriserna har skjutit i höjden på allt. Man kan numera sälja en begagnad bil för bättre pris än man köpte den. Vissa basvaror har dubblats i pris.

Det kallas inflation, när man trycker in pengar i ett system. Eftersom värdet av ekonomin är oförändrad, innebär ett större nominellt penningvärde att marknaden kompenserar med högre priser. Lönen kanske är högre, men man kan inte köpa fler burgare med den än tidigare. Men det är inte bara inflation, utan även stagnation i ekonomin. Stagflation, som fenomenet kallas.

Amerikansk inflation under 2021.

Det är inte den enda faktorn, men en av de mest relevanta. Andra effekter är obalans i tillgång och efterfrågan, exempelvis vad gäller chips för bilindustrin och andra grenar av näringslivet. Lastfartyg ligger för ankar under lång tid, och man saknar både hamnpersonal och lastbilschaufförer för att hantera mängden gods när efterfrågan plötsligt rusar.

Inflation USA 1925–2021. Det börjar lukta sjuttiotal, banne mig.

Hyllorna gapar i en del fall tomma i amerikanska butiker, och både svarta fredagen och kristmässan är delvis inställda för att man inte får in gods från Kina i tid. USA är tillsammans med Storbritannien det nya Sovjetunionen.

Den andra delen av problemet är således USA:s fortsatt stigande handelsunderskott. Trump gick till val på att göra Amerika stort igen, att ta hem jobben till Amerika och att sätta hårt åt Kina, det vill säga att reducera handelsunderskottet. Det gick så där, och på totalen fortsatte underskottet att öka, och importen kommer naturligtvis från Kina. Trump gjorde Kina än större.

Handelsbalans USA 2019–2021. Man kan se en klar coronaeffekt när importen från Kina accelererar.

Därefter kom pandemin, och underskottet fortsätter nu att stiga till nya rekordnivåer månad för månad. Det har aldrig gått utför så snabbt som nu, och Amerika blöder som en stucken gris. Som en given konsekvens fortsätter budgetunderskottet att skena. Den som är satt i skuld är icke fri.

Den senildemente Biden har med sin statskapitalism förvärrat problemet, eftersom han spenderar på konsumtion (minimilöner) och välfärd (vidgad obamacare) lika mycket som infrastruktur och tillväxt.

USA:s handelsbalans 1950–2021. Underskottet har fördubblats under pandemin.

Valfri socialdemokrat skulle visserligen säga att inflationen är ett verktyg för att jämna ut, att fördela pengarna bättre. I USA äger som bekant en procent hälften av kakan, men problemet är att inflation inte förändrar den relativa fördelningen om man inte samtidigt beskattar detta segment hårdare.

Framförallt hjälper nog inte detta recept för att konkurrera med Kina, vilket tycks vara Bidens främsta målsättning. Kina har visserligen en lång rad egna problem att tampas med, men de är ändå av mer angenäm art än Amerikas, nämligen överhettning.

Biden får helt enkelt starta ett nytt krig för att lösa problemet, det är så det brukar gå till i Amerika. Och kanske kan de sämre tiderna sätta avtryck i kulturen, som aggressiv punk och grym film under 1970-talets motsvarande stagflation?

Amerika blöder kraftigt.