Val hålls i provinsen Taiwan om mindre än tre veckor, dels allmänna val till kammaren, och dels presidentval. Regerande 民进党 och dess kandidat 赖清德 har länge haft greppet om opinionen, men sedan oberoende kandidaten «Terry» 郭台铭 drog sig ur, har scenen förändrats.
Främst har Nationalistpartiets (国民党) kandidat 侯友宜 knappat in, medan Folkpartiets (民众党) företrädare 柯文哲 har dalat betänkligt i opinionen. Därmed står kampen i vanlig ordning mellan de två ärkerivalerna Nationalistpartiet och Framstegspartiet.
Nationalistpartiet och Folkpartiet hade ursprungligen planerat att göra gemensam kampanj, men det stöp på en ordningsfråga om vem som skulle företräda blocket. Det större Nationalistpartiet skulle normalt ta presidentposten, och viceposten ges till Folkpartiet, men storhetsvansinne tycks ha spolierat initaitivet. Därmed gav man Framstegspartiets Lai Qingde betydligt lägre odds att ta hem presidentvalet.
Opinionsläget inför valet i kammaren (立法院) indikerar för närvarande jämnt skägg mellan Nationalistpartiet och Framstegspartiet, med ungefär en tredjedel vardera av sympatierna. Folkpartiet är god trea med knappt tjugo procent, följt av några irrelevanta småpartier under gränsen om fem procent. Femton procent har ännu inte tagit ställning, varför mycket kan hända fram till valdagen.
Men Folkpartiet blir under alla omständigheter vågmästare, och då alliansen med Nationalistpartiet uteblev har man stor frihet att söka majoritet åt endera hållet i en rad frågor. Det riskerar att bli ett oregerligt parlament om man inte på förhand kan enas om en fastare struktur.
Om Nationalistpartiet och Folkpartiet slår sina påsar ihop följer avspänning i Taiwansundet, då Nationalistpartiet söker närmare band med Beijing och småningom återförening. Folkpartiet är neutralt i frågan, och har i övrigt ingenting emot fortsatt integration med fastlandet, exempelvis i form av en bro- eller tunnelförbindelse.
Om å andra sidan Framstegspartiet regerar i lös allians med Folkpartiet med Lai Qingde som president, kommer spänningarna i sundet och hela regionen fortsätta, eftersom Lai är utpräglad secessionist och därför lär följa i avgående 蔡英文 provokativa fotspår.
Det senare skulle öka risken för het konflikt, då man allt mer riskerar överträda Beijings röda linje. Taiwan är per egen konstitution en provins i Kina, samtidigt som man är bunden av 1992 års konsensus om «ett Kina», om än under olika styren.
Framstegspartiet har emellertid aldrig erkänt detta konsensus, och anser sig inte heller behöva följa rättsstatliga dokument som den egna konstitutionen, utan framhåller att Taiwan «redan är» självständigt, en suddig och tvetydig de facto-inställning som har lett till nuvarande förvecklingar med allt fler överflygningar från fastlandets sida.
Småningom kommer emellertid krävas att man även de jure fastslår oberoende (台独), i vart fall om man vill ha diplomatiska förbindelser med övriga världen samt medverka i internationella organisationer. Det är inte mycket till självständighet om man inte vågar stadfästa den i parlamentarisk omröstning och konstitutionell process.
I samma andetag som man proklamerar självständighet bryter emellertid fortsättningskriget ut, och Beijing kommer att inta ön under fruktansvärda stridigheter. Taiwan befrias efter sjuttiofem år av nationalistisk diktatur och progressiv demokrati, varvid Kina läks fullständigt.
Den stora frågan är då hur USA väljer att agera, nämligen för att man inte har möjlighet att rädda Taiwan – det är vad alla simuleringar visar, och det är vad styrkeförhållandena indikerar. Däremot ges man tillfälle att puckla på Kina ordentligt och därmed ytterligare sinka landets utveckling, även om man samtidigt skadar sig själv svårt och sätter världsekonomin i full brand. Men det kan det vara värt för att upprätthålla global dominans, om man får tro Washington.
Liten tuva stjälper ofta stort lass, och därför är ett mindre val i Asien kanske det kommande årets viktigaste händelse. Skärmytslingarna i Ukraïna är en smärre vindpust i förhållanden till en större konflikt kring Taiwan, men en sådan kan alltså utlösas av fortsatt provokativt beteende från Framstegspartiet under en ny president, den förste någonsin att i kammaren förorda självständighet: Vi är redan ett suveränt och självständigt land, och behöver inte separat deklarera självständighet (我们已是主权独立国家，不需另行宣布独立) framhöll Lai Qingde i september.
