Kategorier
Buddism Filosofi Religion

Chan

Buddism är en lära vars syfte är att eliminera otillfredsställelse. Det sker genom att uppnå kontroll över medvetandet genom meditation och andra tekniker, där man målmedvetet strävar efter att söka naturens sanna tillstånd och att avstå från skadliga begär. Den åttafaldiga vägen används som fusklapp för att hålla fokus i sin strävan:

  • Rätt förståelse: att uppfatta naturen som den verkligen är. Ty om man inte uppfattar hur otillfredsställelse uppstår kan man heller inte eliminera den. Buddismen är därmed en rationell filosofi som i allra högsta grad är kompatibel med vetenskap. Det är på samma sätt en icketeistisk filosofi som avfärdar alla former av skapelsemyter och gudar – i buddismen är frågan om universums uppkomst meningslös, då den inte leder till det avsedda målet.
  • Rätt avsikt: viljan att frigöra sig från nycker och egenskaper som är skadliga.
  • Rätt tal: att tala sanning, att inte missbruka uttrycksfriheten. Även om man är fri att uttrycka sin mening enligt lag begränsar den inneboende moralen sådant tal som åsamkar andra skada. Buddismen är inte egoistisk, och handlar inte enbart om det egna lidandet, utan om alla livsformers lidande. Man har ett negativt ansvar även för andras välgång.
  • Rätt uppförande: den motsvarande moraliska skyldigheten att inte i handling såra andra, liksom att upprätthålla en god personlig moral. Döda inte, stjäl inte, missbruka inte sexuell aktivitet. Det sistnämnda är inte en egentlig moralkaka, utan förståelsen av att omåttliga mängder av sex och annat är en orsak till otillfredsställelse och skadligt begär.
  • Rätt livsföring: att inte involvera sig i skadlig handel och vandel, exempelvis kring vapen, droger, vapen, slaveri med mera. Ty man får inte skada annat liv, inte heller indirekt. Som en konsekvens bör en buddist sopsortera och i övrigt värna miljön.
  • Rätt strävan: enbart vilja räcker inte, man måste också anstränga sig för att realisera sin vilja att göra sig av med skadligt tankegods.
  • Rätt medvetenhet: att vara uppmärksam på allt som sker runt den egna existensen, så att man kan vidta rätt åtgärder. Att vara flexibel.
  • Rätt koncentration: att sträva efter att uppnå djup och skärpa i sin meditation.

Buddism är i grunden inte svårare än så, och är inte särskilt mystisk till sin natur, även om det finns mer andliga aspekter i olika skolor, särskilt om man viger sitt liv åt buddism som monastisk företeelse. Buddism är inte en allomfattande lära, och gör heller inga universalanspråk på sanning eller annat. Buddismen är därför kompatibel inte bara med vetenskap, utan även med de flesta filosofier, humanismer, religioner och politiska ideologier. Buddism är en psykologi, ett verktyg, en livsåskådning i mängden, men däremot inte en ideologi.

Buddism kommer i en rad skolor och förgreningar, men med samma grund. Theravada är vanligare i Sydöstasien, mahayana i Östasien och tantrisk vajrayana i Tibet och Mongoliet. I Kina, Vietnam, Korea och Japan är 禅 (chán = meditation) den dominerande grenen, och är i princip mahayana i kombination med daoism: dao (道 = väg) handlar om balans i den fysiska världen, medan buddism söker balans i medvetandet. En viss korsbefruktning med konfucianism finns också i chan.

Chan uppehåller sig minst av alla buddistiska skolor vid riter och texter, och tar istället meditationen som viktigaste element. Chan är en yogisk disciplin, och den passar utmärkt tillsammans med andra motsvarande läror kring andningsteknik och meditation i kinesisk filosofi, som exempelvis qigong (气功) och taijiquan (太极拳).

Det är därför ingen tillfällighet att kinesisk kampsport främst utvecklats av chanbuddister, eftersom den samlade fysiska och mentala balansen är ett fundamentalt inslag för utövare av kampsport. Allra mest känt är Shaolin (少林 = ungskogen), en chanbuddistisk skola med kloster beläget i Zhengzhou, Henan.

Chan och de flesta andra former av buddism är en filosofi man kan känna respekt för, en lära som är rationell, en livsåskådning som är nyttig. Chan är tillsammans med daoism och konfucianism del av den vattnets smidiga filosofi som utvecklats i Österland, en filosofi som syftar till att skapa flexibilitet och harmoni i såväl kropp som själ. 水 (shui = vatten) är också en informell symbol för dessa filosofier.