Kategorier
Kultur Politik Vetenskap

Errare humanum est

Vänsterns bildstormare river inte bara statyer av politiker, utan är också höggradigt involverade i att förändra universitetsmiljön i mer «inkluderande» riktning genom att anakronistiskt anklaga vetenskapsmän för «rasism». Idén, som naturligtvis även har fått fäste här, kommer som vanligt från USA.

Forskare som har uppnått framgång är inte sällan förevigade inte bara i statyer av olika slag, utan även i namn för byggnader vid olika lärosäten. Man har så att säga en tendens till att hylla personer för vetenskapligt värv till gagn för hela mänskligheten genom att blåsa upp dem med priser, utmärkelser och namn på byggnader och företeelser, på det att andra ska följa i deras fotspår i denna strävan. Rimligt!

Men i den andra vågskålen ligger således vad dessa stora tänkare har yppat i frågor som kan anses vara socialt känsliga, särskilt i nutida tolkning. James Watson, som blottlade DNA-strukturen 1953 och sedermera ledde det mänskliga genomprojektet, fick således se sig degraderad på sin arbetsplats vid Cold spring harbor laboratory redan 2007, och i år har företaget därtill anammat BLM-rörelsens krav på rensning genom att ta bort Watsons namn från sina utbildningsprogram.

Anledningen är att Watson anses ha yppat rasistiskt tankegods, till exempel att (subsahariska) afrikaner är mindre intelligenta än västerlänningar, en fråga som är helt mätbar och enkel att leda i bevis, men som ändå anses vara «kontroversiell» bland en vänster som på doktrinär grund inte godtar biologiska skillnader i faktorer kring intelligens – det är bara sådant som penisstorlek , muskelfördelning och pigmentering som får variera, inte hjärnstruktur och genuttryck för kognitiva egenskaper.

Det Watson ger uttryck för är inte rasism, utan vad data lägger i dagen, och som varje forskare därmed har att förhålla sig till. Mängder av mindre kända genetiker har på samma sätt fått utså spott och spe vid sina respektive institutioner för att ha intagit en liknande hållning, och därmed i förekommande fall anses ha «kränkt» elever som känner sig obekväma med en hårdkokt biologisk verklighet.

Faller en, så faller dock alla, då var och en av dem står på «giganters axlar» enligt vad Isaac Newton en gång yppade om sina resultat. Newton närde rimligen i lika stor utsträckning som den nästan samtida Linné «rasistiskt» tankegods, eftersom den tidens kunskap var begränsad och vissa grumliga åsikter allmängods.

Det är ekvivalent med att Newton även trodde på alkemi, numerologi och en gud, att han var begränsad av sin tids vetande även om han med sin mekanik kunde bryta ny mark och bana väg för både modern vetenskap och praktiska tillämpningar i industrialisering. Det är för den senare bedriften han betraktas som ett geni, inte för sina många mänskliga tillkortakommanden i övrigt.

Hans arvtagare i gebitet, Albert Einstein, hyllas av många som en pacifistisk förebild, en genuint god människa, men hyste i själva verket fullblodsrasistiska idéer. Princeton och andra institutioner på den amerikanska östkust där Einstein verkade bör således omedelbart inleda en storstädning för att inte kränka de många kineser som verkar därstädes – eller gäller saken bara afroamerikaner?

För egen del erinrar jag mig devisen errare humanum est, och när jag värderar exempelvis Einstein finner jag i den ena vågskålen ett kilogram tramsigt tankegods av rasistisk och sexistisk natur av sådant slag som var och är allmängods, och i den andra fem miljarder ton av relativitetsteori och andra bidrag till vetenskapen och mänskligheten. Vissa saker väger helt enkelt så mycket tyngre.

Det är den komparationen man ska göra när man nu letar med ljus och lykta efter personer och företeelser att riva ned. Man bör förstå att ingen människa är fullkomlig, och att man kan hyllas för bedrifter även om man inte omfattas helt ut av vänsterns nutida värdegrund. Watsons, Einsteins, Linnés och andras resultat kvarstår ändå i all evighet, och utgör den grund på vilken nya generationer måste bygga sina resultat – de går inte att sudda ut.