Kategorier
Europa Liberalism Politik

EU-censuren implementeras

Visserligen stammar upplysningsidealen och den liberala ideologin från Europa, men kontinenten har för den skull aldrig någonsin haft yttrandefrihet i verklig och praktisk mening. En sådan har bara praktiserats i USA och Japan, medan Europa alltid har haft långa haranger av undantag för allsköns politiska käpphästar, som förintelseförnekelse, hets och en flora av förment förhatliga symboler (utan undantag på högerkanten).

I det regleringshelvete som heter Europeiska Sovjetunionen (EU) gäller till yttermera visso sedan augusti en drakonisk lagstiftning kallad Digital services act, i syfte att reglera och tämja innehållet på fria sociala medieplattformar. Bland annat måste stora plattformar plocka bort «olagligt innehåll» inom en viss tidsrymd, under hot om «böter» upp till motsvarande sex procent av omsättningen.

Vad som utgör «olagligt innehåll» är upp till unionens icke folkvalda kommissarier att avgöra, och saken prövas nu för första gången skarpt sedan den icke folkvalde EU-kommissionären för den inre marknaden, Thierry Breton, har hotat ingen mindre än Elon Musk för att inte ha implementerat lagstiftningen.

Bretons hotfulla text till den amerikanske entreprenören.

«Olagligt innehåll» tycks här vara sådant material som inte linjerar med EU-diktaturens uppfattning om händelseutvecklingen i Palestina, och man uppmanar därför plattformen X att undanröja påstådd «desinformation» i frågan. Musks svar till franspersonen är att på plattformen posta sådant material som avses, men Bryssel väljer här att inta den klassiska kinesiska positionen att man bör veta vad som är förbjudet.

Kina äger rätt att välja sin inriktning, men Europa är just inte Kina, utan en förment liberal bastion som säger sig omhulda liberala värden som yttrandefrihet. Det är dags att inte bara snacka snacket i den frågan, utan även gå gången, för att parafrasera Breton.

Vi kan i Europa helt enkelt inte ha ett sanningsministerium som avgör äktheten i utsagor som publiceras i sociala och andra medier, utan den korrekta vägen att gå är att medieträna befolkningen i argumentationsanalys och i övrigt låta allsköns utsagor flöda fritt, utan någon som helst reglering.

Den digitala eran fordrar att var och en har ett kritiskt sinne till uppgifter som cirkulerar, inte bara i sociala medier och fora, utan även – inte minst – i stats- och kommersmedier i huvudfåran, mediekonglomerat som tenderar att propagera och förstärka etablissemangets linje och vars innehåll, vinkling och urval är allt annat än objektivt och neutralt.

Defaultläge måste vara förståelsen att alla som publicerar något har en agenda och en baktanke, och att det inte existerar något sådant som objektiva och konsekvensneutrala medier. EU-medborgarna måste drillas i att ta del av så många källor som möjligt, av olika slag, för att bilda sig en någorlunda sann bild av en viss företeelse.

Angående det aktuella fallet med X bör Musk stå på sig, och om diktatorerna i Bryssel trilskas genom att tillämpa DNS-förgiftning för att filtrera bort plattformen, får man även ta det folkliga missnöjet. Europa har som bekant inga egna plattformar av liknande slag, eftersom det regleringskåta EU inte premierar teknisk utveckling utan hellre stympar sådan.

Under alla omständigheter använder vi i övrigt 8.8.8.8 som uppslag, likväl som Brave för att undkomma Europeiska Sovjetunionens klickhelvete kallat GDPR. Det enda EU har åstadkommit hittills är att förstöra internet och att inskränka de liberala fri- och rättigheter man säger sig försvara, och en sådan union har vi ingen nytta av.