För optimal hälsa berättar vetenskapliga resultat att det är viktigare hur man äter än vad man äter, nämligen att man tillämpar någon form av tidsbegränsat ätande, det vill säga periodisk fasta. Man får här bäst resultat ju kortare intervall man väljer, men för de flesta torde ett dagligt ätfönster om åtta timmar vara enklare att upprätthålla över tid. Man får samtidigt bäst effekt om ätfönstret placeras under de mest aktiva timmarna av dygnet.
På frågan vad man bör äta är svaret allsidigt, med näring från både animaliska och vegetabiliska källor. För optimal hälsa och långt liv bör man sträva efter att öka inslaget av grönt, men aldrig så långt att man utesluter animaliska produkter. I termer av diet är veganism en av de mer skadliga varianterna.
Bland animaliska produkter är fisk av det nyttigaste slaget, inte minst för riklig halt av fettlösliga vitaminer ADEK samt fettsyror av typ omega-3. Rött kött är å andra sidan en utmärkt källa till B-vitaminer, järn och en rad andra mikronutrienter, medan ägg ger den fullvärdigaste sorten av protein.
Det finns ingen vetenskapligt grundad övre gräns för hur mycket rött kött eller fisk man bör äta, och inte heller har mild kurering i form av rökning och saltning någon inverkan på hälsan. Avgörande är istället det totala kaloriintaget under dygnet i förhållande till energiförbrukningen.
Betydligt viktigare ur hälsosynpunkt är att undvika bearbetade livsmedel av olika slag, det vill säga produkter som har formats i komplexa industriella processer. Färdigmat, flingor, matoljor och liknande hör till denna kategori. Istället ska man bejaka naturliga hela ingredienser i egen matlagning.
Bland fettsyror är omega-3 och omega-6 essentiella, och måste tillföras kroppen med födan. Normalt ska de föreligga i någorlunda rimlig proportion, men på grund av förekomsten av bearbetade livsmedel har balansen rubbats betänkligt, vilket får konsekvenser för ämnesomsättningen, bland annat i form av störd mättnadsmekanism.
Omega-6 förekommer naturligt i raps och liknande grödor, och framställs industriellt i form av vegetabiliska matoljor som rapsolja, som sedan nyttjas flitigt i bearbetade livsmedel, bakverk, margarin och andra produkter. Detta är den primära orsaken till att bearbetade livsmedel bör undvikas.
Den sekundära anledningen är tillsatt socker, som i kombination med vegetabilisk olja är ett recept för metabol katastrof. Det är härur man kan härleda huvudorsaken till den accelererande fetmaepidemin, även om en rad andra parametrar också är av betydelse.
En sådan är givetvis motion, som utövas i alldeles för liten grad av moderna sociala medier-knarkande personer med alldeles för mycket stillasittande. En rekommenderad daglig dos motion är inte tio tusen steg, utan snarare femton tusen. Gång räcker alldeles utmärkt, men för optimal hälsa krävs även någon form av regelbunden aerobisk och anaerobisk ansträngning under en tid.
Omegafettsyrorna är fleromättade fetter av strukturell betydelse för celler, och de nyttjas således inte primärt för energiutvinning. Fleromättade fetter är samtidigt väldigt instabila, och oxideras lätt till transfetter, i såväl matlagning som i kroppens förbränning.
För energi ska istället mättat fett som smör nyttjas, och i kallt format enkelomättade fetter som olivolja till salladen. Detta är de naturliga fetter människan har nyttjat under hela sin existens, och det är bara under de senaste hundra åren fleromättade varianter har nyttjats för ändamålet – en period som råkar sammanfalla med allt högre prevalens av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer, i utmärkt korrelation med bruket av sådana matoljor.
Under dessa randvillkor är en optimal energifördelning av makronutrienter sådan att fett dominerar med cirka sextio energiprocent, följt av protein med tjugofem och kolhydrater med femton. Det är kanske inte riktigt vad Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten föreslår, men de har å andra sidan misslyckats fullständigt med att hantera den ökade sjukligheten och står handfallna med gammal skräpvetenskap utan värde.
Det som redovisas här är en korrekt kostmodell av modernt slag, en rationell teori som är enkel att följa och som ger resultat i form av optimal hälsa och därmed förutsättningar för både långt livsspann och långt hälsospann.
