Med jämna mellanrum dimper forskningsrapporter ned om att kött orsakar cancer och till och med diabetes, särskilt då rött kött och alldeles speciellt processat kött. Det senare kan säkert bidra, nämligen om man spetsar skinkan med sockerlösning, men i grunden är resultatet fullständigt befängt, och allmänheten är inte behjälpt av sådan agendadriven pseudoforskning.
Att det rör sig om faktagranskad forskning publicerad i prestigefyllda Lancet bör kanske mana till viss eftertanke, men även den tidningen drivs av en klimatdriven agenda och hör till det plantbaserade lägret i den infekterade näringsvetenskapen. Man har till och med en egen diet, den så kallade «planetära hälsodieten».
Det rör sig om en metastudie, som tar ett grepp om ett antal observationsstudier, i vilka man söker eliminera samverkande faktorer. Efter omfattande p-hacking tror man sig kunna visa att den relativa risken ökar med 10 % från given baslinje med varje 100 g av rött kött, 15 % per 50 g processat rött kött samt 8 % per 100 g fågel.
Små värden, som i vänstertidningar som The Guardian genererar klatschiga rubriker som att två skivor skinka om dagen kan öka risken för diabetes typ 2 med 15 %, även om det inte är vad som påstås. Relativ risk är muliplikativ, inte additiv. Om baslinjen för den absoluta risken att utveckla diabetes är 5 %, är den förhöjda risken med ovanstående konsumtionsmönster 5.50 %, 5.75 % respektive 5.40 %. Statistiskt brus benämns sådant.
Säg istället att vi konsumerar 1000 g rött kött per dag, och vi erhåller en förhöjd absolut risk om 5·1.10¹⁰ % = 12.97 % eller 2.6 gånger högre, enligt denna modell. Det är mer substantiellt, men modellen i fråga är samtidigt trivialt felaktig, eftersom man aldrig i verkligheten har konstaterat utveckling av diabetes för personer under karnivor diet. I själva verket används sådan exklusiv köttdiet för att bota diabetes, med goda resultat.
Detta är det ständiga problemet med observationsstudier, dels att de inte tillnärmelsevis utgör en korrekt beskrivning av intagen föda hos deltagarna, dels att det är hart när omöjligt att skilja ut vad som bidrar med vad utan omfattande antaganden, i grunden gissningar, som i sin tur beror på bias, det vill säga vad man vill bevisa i cirkelresonemang.
Exempelvis äter ingen i verkligheten – med undantag för just karnivorer – kött utan annan föda, och den vanligaste formen av köttkonsumtion i Västvärlden är hamburgare och annan snabbmat. Det är då avsevärt rimligare tro att brödet, de oljefriterade potäterna, ketchupen och läskeblasken bidrar till metabol ohälsa snarare än köttet.
Man kan också göra en snabb servettskiss med statistik. Man brukar hävda att köttkonsumtionen har ökat stadigt under efterkrigstiden, men i stort sett hela ökningen är av fågel, medan nöt och fläsk har en beskedlig utveckling som inte alls motsvarar den ökade incidensen av vare sig diabetes eller cancer.
Speciellt förekom fordom inte diabetes hos barn och unga i den omfattning som nu föreligger, och inte heller den motsvarande explosion i fetma vi observerar. Rött kött kan alltså inte förklara denna utveckling, men det gör däremot den ökade konsumtionen av ultraprocessmat, omega-6-haltiga matoljor och fritt socker samt även i viss mindre mån förändrade lek- och rörelsemönster.
Kött är i själva verket en del av lösningen på de metabola problem som numera gäckar hela världen, men den krockar samtidigt med de doktrinära klimatmålen. Vi är specifikt utvecklade för att äta kött i en omnivor modell, men däremot inte för industriellt hackad processföda, och inte heller vegansk («plantbaserad») kost.
The science is far from fucking settled i näringsvetenskapen, men man skulle faktiskt på ett ganska enkelt vis kunna avgöra saken en gång för alla, nämligen genom att explicit studera karnivorer in vivo och jämföra med en kontrollgrupp utan särskilda restriktioner. Här skulle man även kunna kasta in veganer som jämförande objekt.
Så varför görs inte sådan forskning? För att man på förhand känner vilka resultaten skulle bli, och för att det därmed skulle kullkasta det paradigm som har tjänat den plantbaserade skolan så väl under så många år. De lukrativa anslagen skulle upphöra, och det medicinindustriella komplexet skulle tappa i förtjänst under minskad försäljning av Ozempic, statiner, insulin och andra läkemedel.