James Bond lär ska kunna prata åtta språk utöver sitt modersmål, varav några flytande och utan brytning. Ingen skådespelare har dock övertygande kunnat simulera den förmågan i filmens värld, vilket kanske mest illustrerar att en sådan grad av polyglottism är ovanlig bland engelsktalande personer.
Utanför fiktionen har vi den svenske, ahem, superhjälten Kapten Zoom, eller Anders Tegnell som han vanligen kallas, som sägs kunna tala fem språk flytande och dessutom har hela raddan av körkort. Det senare har förvisso även jag, och jag behärskar samtidigt långt fler språk än Tegnell, utan att någon för den skull har förväxlat mig med Bond eller tagit mig för en agent.
Flerspråkighet är annars norm i världen, och det är i själva verket anglosfären som är det makabra undantaget. Det är kanske därför man där gärna förknippar språkförmåga med intelligens och talang mer än på annat håll, där det mestadels är en fråga om att lära sig i unga år när hjärnans plasticitet är som störst. Vi förknippar vanligen inte Afrika med intelligens, men det är annars där man pratar flest språk.
Hjärnan stelnar därefter till i vuxen ålder. Det blir visserligen inte svårare att lära nytt, utan tvärtom kan man med hjälp av sin erfarenhet och tidigare kunskaper lära sig språk och annat betydligt snabbare än barn med större plasticitet. Men inlärningen blir vanligen inte ideal, utan lämnar imperfektioner i form av brytning i språk och mindre agilt beteende, medan ett barn uppnår fulländning i motorisk och språklig förmåga.
En intressant frågeställning gäller om man kan mjuka upp en stel hjärna och odla nya neurala nätverk, för att därmed kunna lära bättre och även hålla den grå massan frisk och fri från död vävnad som tenderar att lagras med ålder, det vill säga om den vuxna hjärnan är förmögen till neurogenes och förbättrad neuroplasticitet i någon högre grad. Man trodde länge att svaret är nej, och att hjärnan är en rigid struktur som inte kan påverkas mer än marginellt.
Men det visar sig att sådan neurogenes förvisso är möjlig, och att den kan styras genom frisättning av signalproteinet BDNF (brain-derived neurotrophic factor), en nervtillväxtfaktor som stimulerar nybildning och differentiering av hjärnceller. Med sådan neurogenes kan man således förbättra sin kognitiva förmåga, samtidigt som slaggprodukter rensas bort och risken därmed minskar för såväl neuropsykiatriska och psykiska sjukdomar som demens i högre ålder.
Följdfrågan blir då hur man frisätter BDNF, och om man får tro boulevardspressen och skräptabloiderna handlar det om att stoppa i sig blåbär, gojibär och andra «superbär», eller att inmundiga någon annan produkt som någon krämare vill kränga. Rödvin (resveratrol) hör till en annan kategori av «superlivsmedel» som sägs kunna «boosta» hjärnan och förlänga livet på en och samma gång, nämligen om man dricker tusen glas…
Det finns dock ett antal skäl till att «superbär» och annan kommersiell smörja inte är annat än en marknadsmässig ploj, samtidigt som fungerande metoder att öka BDNF-frisättning mer handlar om att inte äta, det vill säga att fasta, och om att utöva motion, allra helst i kombination med varandra.
Biokemin är komplicerad, men väldokumenterad vid det här laget. Motionens roll har varit känd ganska länge, medan effekter av periodisk och annan slags fasta är av nyare slag. Det visar sig att båda ger upphov till neurogenes, men att särskilt motion bidrar till att nybilda stamceller för vidare neurogenes och förbättrad neuroplasticitet.
Fasta har en motsvarande funktion i övriga organ, där autofagi är den process som angriper dysfunktionella celler och bygger nytt av materialet, och där stamceller nybildas efter några dagars vattenfasta. Autofagi kan av lätt insedda skäl inte fungera i hjärnan, utan det finns där andra städmekanismer och motsvarande funktioner.
Metabolisk stress i form av fasta och motion bidrar alltså till att föryngra både kropp och knopp, men bara under förutsättning att man under ätperioder verkligen fyller kroppen med erforderliga näringsämnen. Inte «superbär», men väl en balanserad kost med fett och protein som huvudsaklig energikälla och färre inslag av kolhydrater, särskilt socker och andra snabba varianter.
Vidare kommer ingen tillväxt att ske om man inte också använder muskler och hjärnceller, exempelvis genom att lära nytt. Du lär dig kanske inte lika bra som ett barn, men din japanska och koreanska blir avgjort vassare med en livsföring som inbegriper fasta, motion och nyttig kost.