So I see stiff competition with China. China has an overall goal, and I don’t criticize them for the goal, but they have an overall goal to become the leading country in the world, the wealthiest country in the world and the most powerful country in the world. That’s not going to happen on my watch because United States is going to continue to grow and expand.
Bidens uttalande under den första presskonferensen sedan han tillträdde är emellertid dels en feltolkning, i det att Kina inte alls har sådana ambitioner, och dels önsketänkande, eftersom USA har hamnat ohjälpligt på efterkälken.
Uttryckt i termer av köpkraftsjusterad bruttonationalprodukt passerade Kina USA redan 2013, och i råa siffror kommer man att passera USA 2026, sedan pandemin har snabbat på förloppet. Men samtidigt har Kina fyra gånger så stor folkmängd, varför man per capita inte är i närheten av den amerikanska rikedomen.
Faktum är att Kina aldrig har varit lika rikt som västländer per person, och att man man inte heller kommer att bli det framgent, i vart fall inte så långt man kan se. Icke förty kommer man allt mer att dra ifrån USA på totalen, och kommer att vara ungefär dubbelt så rikt vid seklets slut, samtidigt som man kan behålla konkurrenskraften i stora delar. Det är den totalen som är måttet på nationens kraft, men den verkliga frågan gäller hur man nyttjar den styrkan.
Ty Kina har trots vulgärretoriken inga som helst planer på att utmana USA om världsherraväldet eller att försöka ersätta den amerikanska supermakten, utan nöjer sig med att vara en regional hegemon på sina egna villkor, så som man har varit under de senaste tre tusen åren.
Till skillnad från USA kommer Kina inte att strö sina pengar på militärbaser, krig och regimskiften världen över, utan kommer att investera närmare hemlandet och i mer fredliga projekt, som Nya sidenvägen, rymdexploatering med mera. Kina har inte heller någon ambition att sprida och tvinga på andra sin ideologi eller sitt system och har heller aldrig haft, utan kräver endast en grundläggande respekt för att man väljer sin egen väg.
Därmed har Kina ett betydligt större utrymme i sin budget för infrastruktur, teknikutveckling och grundforskning än USA. Medan Kina investerar 2 % i forskning, ligger de amerikanska investeringarna runt 0.7 %. Under den period då USA blev världsledande låg man vid de kinesiska nivåerna, men har successivt krympt utgifterna.
Och medan Kina investerar runt 5 % i infrastruktur, ligger USA under hälften av det, med svårt föråldrade vägar, flygplatser och annan infrastruktur – även här låg USA tidigare kring de kinesiska nivåerna. Globalt intar USA plats 83, om man får tro Biden, och ett av presidentens mål är således en gigantisk upprustning på området. Men det lovade även Obama och Trump, utan att det kom till skott.
Samtidigt lägger USA 3.4 % på sin militärbudget, medan Kina nöjer sig med 1.9 %. Vidare är USA hårt skuldsatt med över 100 % av BNP, medan Kinas skuld är avsevärt mer hanterbar. Därtill kommer förstås det amerikanska handelsunderskottet, medan Kina har ett kraftigt överskott.
Det hjälper inte heller att trycka pengar för att hålla befolkningen flytande under en pandemi som har slagit svårt mot den amerikanska ekonomin, utan lär göra sitt till för att devalvera dollarns värde och öka den redan enorma statsskulden.
Vilken revisor som helst kan informera Biden om att hans budget inte håller, att han måste prioritera i sina ambitioner. Mer pengar till infrastruktur och forskning är en essentiell förutsättning för att USA ska kunna matcha Kina, men då måste han skära i annat, till exempel den överdådiga militära kostymen, och därmed måste man ge upp en stor del av sina globala ambitioner.
I annat fall kommer Kina att segla förbi USA med den största enkelhet i de fält Biden anger som viktiga, som kvantdatorer, bioteknik, medicinsk forskning, genetik, AI med mera. Mer pengar är i sig kanske inte ens tillräckligt, givet att Kina har vissa systemiska fördelar med avseende på stordatateknik, som en annan syn på personlig integritet med mera – man har redan flera års försprång i digitala betalningsmetoder, mikrofinanser, ansiktsigenkänning med mera.
Man behöver egentligen bara kasta en flyktig blick på siffrorna för att konstatera att USA redan har förlorat matchen, och att man har mer att vinna på att samarbeta med Kina och erkänna en multipolär ordning. Det kanske inte sker på Bidens vakt, men kanske väl på Harris?
