Nej, varken aspartam eller andra sötningsmedel är «cancerframkallande», vilket är en tes som länge har framförts i en akademisk skola, och den enskilda studie som för närvarande valsar runt i pressen – science by press release – gör härvidlag ingen skillnad. Det är i princip aldrig enskilda studier som betyder något, utan samlade metastudier, och en nyare studie är inte nödvändigtvis bättre än en äldre.
Sådana cancerstudier utförs för övrigt typiskt på möss, eftersom det inte anses etiskt lämpligt att under en kort tid utsätta människor för megadosering av något ämne, i det här fallet ett sötningsmedel. Men å andra sidan innebär en sådan strategi att man inte undersöker normala doser, utöver att människor förstås inte är möss.
Alternativet till djurförsök är självrapportering under en lång tid, och man får nog gratulera den forskare som ur ett sådant underlag kan isolera just aspartam som faktor för förhöjd cancerrisk. Det är i praktiken helt omöjligt, och «risken» som ändå kalkyleras räknas typiskt i promille.
För den som har sötsug är intag av sötningsmedel en lämplig strategi för att minska konsumtionen av socker, eftersom den senare är den mest skadliga faktorn för uppkomst av metabolt syndrom och välfärdssjukdomar, tillsammans med n-6-baserade matoljor. Bättre är emellertid om man kan betrakta det som en övergångslast, som man småningom gör sig av med – släpp sötsuget.
Aspartam innehåller visserligen inte socker, men det är ändå hormondrivande. Detta eftersom smaklökar på tungan registrerar intag av sötma, vilket av hjärnan tolkas som just socker och därmed iscensätter ett metabolt orkesterstycke i syfte att förbereda för intaget. Som en konsekvens producerar bukspottkörteln insulin, som dock inte kommer till användning i den utsträckning som kroppen har förutsett, vilket leder till nedsatt blodsocker och hungerkänsla och därmed möjligt intag av kalorier som saknar förankring i verkligt näringsbehov.
Aspartam och andra sötningsmedel är per se helt harmlösa substanser, men de har alltså en indirekt negativ effekt av att framkalla hormonella störningar som kan leda till metabolt syndrom och småningom följdsjukdomen cancer (en metabol snarare än genetisk sjukdom), bland många andra.