Australiske ledaren Scott Morrison hävdar att en kinesisk militärbas på Salomonöarna skulle utgöra en «röd linje› som Canberra inte kan tolerera, dock utan att närmare precisera vad en överträdelse av denna röda linje skulle kunna tänkas medföra. We won’t be having Chinese military naval bases in our region on our doorstep.
I praktiken lämnar Australien saken till USA att hantera, och mycket riktigt har den amerikanska regimen i all hast flugit in en delegation till Honiara för att tala klarspråk med önationen. Man hävdar å ena sidan att man «respekterar» nationers rätt att fatta suveräna beslut, men säger i nästa andetag att USA kommer att «svara» om Salomonöarna låter Beijing inrätta en bas, det vill säga fattar fel slags beslut.
The United States respects the right of nations to make sovereign decisions in the best interests of their people. The two sides engaged in substantial discussion around the recently signed security agreement between Solomon Islands and the People’s Republic of China (PRC). Solomon Islands representatives indicated that the agreement had solely domestic applications, but the U.S. delegation noted there are potential regional security implications of the accord, including for the United States and its allies and partners. The U.S. delegation outlined clear areas of concern with respect to the purpose, scope, and transparency of the agreement.
Så mycket är alltså den «respekten» värd, och utspelet visar återigen att den USA-ledda «regelbaserade världsordningen» inte handlar om regler lika för alla, utan om att gynna amerikansk hegemoni. Likaså är svenska utrikesministern Lindes bludder om att «intressesfärer» inte har någon plats i dagens värld en enastående utsaga i ljuset av att USA alltjämt har intressesfärer världen över, inte minst i Östasien och Oceanien, vilket är vad det förtäckta hotet mot Salomonöarna visar.
If steps are taken to establish a de facto permanent military presence, power-projection capabilities, or a military installation, the delegation noted that the United States would then have significant concerns and respond accordingly.
Inte heller Washington förtäljer i detalj hur ett sådant svar skulle te sig, men givet att man redan söker anställa en statskupp och åtföljande «färgrevolution» på ön, kan man väl förmoda att regelrätt invasion är nästa steg. En sådan operation, som man säkert skulle kalla «Operation Solomon freedom» på sedvanligt nyspråk, skulle dock inte rendera sanktioner från EU, eller ens kritik, utan skulle sannolikt applåderas mangrant av politiker och medier i Västländer.
Frågan är förstås huruvida Kina verkligen har för avsikt att etablera en starkare militär närvaro på ögruppen. Säkerhetspakten medger för närvarande bara rätt för kinesiska fartyg att angöra brygga, och båda länder förnekar att man har vidare avsikter.
Men strategin är uppenbar, och den syftar till att säkra kinesiska intressen av handel och råvaror vid ett flertal kritiska knutpunkter, varav Australien är en. Man har dock ingen avsikt att invadera landet eller så, varför den australiska paranojan får hänföras till kategorin dåraktigt valpladder.
Däremot är det ett sätt att neutralisera Australiens och USA:s ambition att i allianserna Aukus och Quad försöka inringa Kina och kontrollera dess förehavanden i Sydkinesiska havet. Australien borde ha haft vett att hålla sig till ömsesidigt givande handel, snarare än att ge sig in i geopolitiska ränker under amerikansk ledning. Som man bäddar får man ligga.