Kina har utsatts för omfattande internationell kritik för påstådda «koncentrationsläger» i Xinjiang, likväl som att man skulle «tvångssterilisera» kvinnor och tillämpa «tvångsarbete». Källa för påståendena är huvudsakligen Adrian Zenz, en tysk «forskare» som säger sig ha en mission från «gud» att gå i strid mot Kina, det vill säga en kristen knäppskalle.
Kinas regering kontrar nu med en vitbok om yrkesutbildning och -träning i Xinjiang, där man i siffror redovisar arbetsmarknaden och omfattningen av yrkesträningen. I snitt har 1.29 miljoner människor per år varit föremål för sådan träning sedan 2014, men den intressanta siffran rör den för södra Xinjiang: 451 400. Det är nämligen i södra Xinjiang som fattigdom och arbetslöshet är som mest utbredd, och det är främst därifrån radikal islamism emanerar, med uttryck som separatism och terrorism.
They are identified as areas of extreme poverty. In addition, terrorists, separatists and religious extremists have long preached that «the afterlife is fated» and that «religious teachings are superior to state laws», inciting the public to resist learning the standard spoken and written Chinese language, reject modern science, and refuse to improve their vocational skills, economic conditions, and the ability to better their own lives. As a result, some local people have outdated ideas; they suffer from poor education and employability, low employment rates and incomes, and have fallen into long-term poverty.
En vitbok är naturligtvis inte objektiv sanning, utan fakta förpackade för att framställa den egna saken i bästa dager, det vill säga en form av propaganda. Men den ger ändå en koncis framställning av saken, dels i form av siffror som kan jämföras med annan statistik, men också i de motiv och bevekelsegrunder som omgärdar programmet.
Framförallt tar vitboken udden av vulgärargument som att det rör sig om en kamp mot islam eller religion, eller att uigurerna ska tvingas lära sig dyrka kommunistpartiet istället för Muhammad och sådana floskler som emanerar från DN-tidningens influencersida.
Det rör sig istället om en hårdare form av arbetsmarknadsutbildning, där man inte enbart har att ställa sig till arbetsmarknadens förfogande och delta i arbetsförmedlingens meningslösa program, utan får sig till livs verklig kunskap och verkliga yrkeskunskaper som man kan omsätta i praktiskt arbete för att bryta en negativ livsföring i fattigdom och religiös radikalism.
I västlig propaganda framställs det som ett «kulturellt folkmord» när kinesiska staten ingriper sålunda och inte låter de fattiga medborgarna kvarstå i arbetslöshet och religiös radikalism, som om detta tillstånd skulle vara eftersträvansvärt. Att få arbeta och delta i samhällslivet ses annars vanligen som en mänsklig rättighet, men hur ska man kunna göra det om man varken vill lära sig majoritetsspråket och gå i skola eller har någon ambition att uppgå i samhället, när man hellre odlar sitt religiösa hat under fundamentalistiska ledares försorg?
Work helps to make a difference and create happiness. Looking forward, Xinjiang will continue its commitment to the people-centered philosophy of development, adhere to the principle that employment is of paramount importance to people’s wellbeing, implement the strategy of giving priority to employment, and introduce more proactive policies to boost employment. With tireless efforts it will strive to grow employment in volume and quality, to meet the growing expectation of all ethnic groups for a better life.
Det är vad det handlar om, att bryta negativa och samhällsfarliga livsmönster – som i svenska utanförskapsghetton, fast i kubik – och att få människor i utsatthet och fattigdom att bli delaktiga i samhälls- och arbetslivet, inte att ta ifrån människor religion eller kultur av godartat slag.