Spännande med en skolskjutning mellan de många sprängningarna och gängskjutningarna, därtill för ovanlighetens skull med en svensk gärningsman, vad man kan förstå av spekulationerna. Eller «gärningsperson» som wokeistiska statsmedier skriver. Icke desto mindre tycks även här finnas en given koppling till invandringen och det otrygga samhället.
Skotten föll nämligen på «Campus» Risbergska, som anstalten kallar sig själv på det amerikanska manér som är så utbrett numera, en före detta gymnasieskola som numera huserar studerande vid Komvux och SFI. Det är den senare falangen som tycks ha angripits, även om motivet för närvarande är okänt – och kanske förblir så, då gärninsgmannen uppges ha tagit sig själv av daga som effektfull slutkläm.
Det får tills vidare betraktas som spekulationer, då regimen och dess propagandamedier traditionsenligt lägger locket på, istället för att kontinuerligt förse allmänheten med den information man har rätt till. Ryktesspridning och spekulation är nämligen det entydiga resultatet då man håller inne med information, vilket är varför man i bland annat USA alltid släpper personuppgifter och redogör för andra omständigheter så fort man kan. Så icke i Sverige.
Men oavsett bevekelsegrunder och omständigheter är detta ändå ett resultat av den förda politiken under många år, då svenskarna har försummats och behandlats synnerligen ogint. Istället för att tillvarata svenskarnas materiella och andliga intressen, exempelvis genom att prioritera arbetsmarknad, har man låtit importera en flermiljonhövdad skara från kulturer som inte är kompatibla med vår, och därmed orsakat stora slitningar i samhället.
Nationen har körts i diket. Tilliten är borta, så även sammanhållningen. Kvar finns bara stor otrygghet, förhållanden under vilka det enkelt brister för skörare element. Personer med allsköns bokstavskombinationer, eller ungdomar som inser att de har ett sämre liv att vänta än sina föräldrar, som alltid hade ett jobb att gå till, även om det inte var så glamoröst.
Landet och samhället har successivt och kontinuerligt lagts i ruiner av politiska påläggskalvar av alla kulörer, från Olof Palme, Carl Bildt och Ingvar Carlsson via Reinfeldt och Lööf till Löfvén och Andersson och nu Kristersson, som fortsätter i samma intrampade spår och därtill vräker ut miljard efter miljard på geopolitiska äventyr i Ukraïna och Nato istället för att just återställa och tillvarata svenskarnas materiella och andliga intressen.
Massinvandring och vänsterliberal woke importerade man från sitt mångkulturella amerikanska drömsamhälle, och nu skördar vi frukterna av denna politik. Däremot har man konsekvent och nogsamt undlåtit att importera de goda sakerna med USA, som yttrandefrihet. Svenskarna har man trugat på ideologi som aldrig har efterfrågats.
Nu när Sverige har blivit en fullfjädrad amerikansk lydstat är de sämre delarna av amerikansk kultur därför en självklar del av vår, omfattande skolskjutningar och gängkriminalitet. Folkpartisterna har fått sina motsvarigheter till Compton och Bronx, och även sina massakrer – are you not entertained!?
Förändringen tar sig också en del märkliga uttryck i hur det gamla Sverige alltjämt försöker verka vid sidan av det nya, exempelvis i hur man vid kriser som denna regelmässigt kallar in statskyrkans representanter (snarare än psykologer) när de omkomna, skadade och andra drabbade mer eller mindre uteslutande är muslimer. Man fick snabbt förstärka med imamer, och kyrkohedern fann sig snart syssloslös. Ja, och kungen, «Lilla Aktuellt» och så vidare är förstås också där…
Blasé och desillusionerad som jag är rycker jag emellertid mest på axlarna över denna massaker, förmodligen en av de värsta i Sveriges moderna historia, eftersom den är förväntad och därtill kommer att följas av fler händelser av samma kaliber. Våldet har blivit vardagsmat, när regimen alldeles har tappat kontrollen och inte längre förmår styra. Det är så här det brukar se ut när nationer faller sönder, och för detta har man själv lagat.