Kategorier
Europa Kina Politik Ryssland

Europeiska krigshetsare mjuknar?

Olaf Scholz’ socialistregim har skickat två tyska kanonbåtar till andra sidan jorden, där de av någon anledning ska passera Taiwansundet och därmed reta upp Kina. Det är svårt att se vad tyskarna vill uppnå med detta, annat än att undergräva relationerna med Kina samt visa sig duktiga inför den amerikanske hussen.

Även frau Merkel skickade fordom en tysk pråm till Sydkinesiska havet, ett område som inte angår Tyskland, vars närvaro i området bara komplicerar situationen ytterligare. Kanske Kina som motprestation borde skicka ett hangarfartyg till Kattegatt och Östersjön för att säkerställa navigeringsfriheten i farvatten präglade av konflikt mellan Ryssland och Nato?

Men samme Scholz antyder nu att det kunde vara tid att söka fred i det ryskukraïnska inbördeskriget, en meningslös konflikt som drar ned Europa allt djupare i ett slukhål, allt medan krigshetsare runt om i Europa viftar med de ukraïnska flaggorna och i höggradig paranoid psykos tror att Putin ska inleda något slags allmän expansion över Europa.

Scholz intar denna position dels för att Tyskland är i recession och tappar fart, framförallt gentemot Kina, dels för att man traditionellt har band med Ryssland – det var därför USA (eller möjligen Ukraïna) sprängde gasledningen – men framförallt för att ytterpartierna i Tyskland vinner mark med ett mer försonande fredsbudskap.

Både Alternative für Deutschland och Bündnis Sarah Wagenknecht, som nyligen hade framgångar i tyska lokalval, förordar nämligen fred i Ukraïna framför fortsatt krigshets, samtidigt som man vill ha goda relationer med både Ryssland och Kina. Man delar inte alls den amerikanska fientliga inställningen, och ser inte dessa länder som fiender till Europa. Man vill samtidigt sparka ut den eviga amerikanska ockupanten från Tyskland.

Det är en nykter position, och just den som borde prägla Europa, ett självständigt Europa som står fritt från amerikansk geopolitik och råder över sitt eget hus, med eget försvar och en gemensam ickekonfrontativ utrikespolitik. Ett Europa som inte låser in sig, utan som förmår frihandla och konkurrera med hela världen utan politiska konnotationer. Ett Europa som inte i kolonial anda skickar krigsskepp till andra sidan jorden för att gå USA:s smutsiga ärenden.

Det är en höggradig ironi att särskilt AfD baktalas för sin förment «högerextrema» prägel, när man samtidigt har ett uppenbart pacifistiskt budskap och en formel som är exakt rätt för Europa. Hitlertyperna är i själva verket de som skickar vapen till Ukraïna, understödjer det israeliska folkmordet samt söker långvarig konflikt med Ryssland och Kina, i allt från den dåraktige Nato-runkaren Kristersson i Rosenbad till den liberale parfymdiktatorn Macron i Paris.

Tyskland har en särställning i Europa, och det är därför också Tyskland som kan gå i bräschen för den nödvändiga förändringen. Fred i Ukraïna och säkerhetspolitisk uppgörelse med Ryssland står härvidlag först på agendan, därefter bättre relationer med Kina, samt slutligen gradvis orientering mot en polycentrisk världsordning med ett allt mer självständigt Europa i industriell renässans. Frågan är bara om det är Scholz’ etablissemang som ska ta befälet, eller alternativrörelsen.

Kategorier
Hälsa Kultur

Slutgiltiga dietära riktlinjer

Hamnade oförhappandes på EU-kommissionens samlingssida för nationella riktlinjer kring diet (FBDG), och det man slås av är att Bryssel faktiskt ännu inte tycks ha slagit näven i bordet och reglerat skiten ur hela unionen även i denna fråga. Det andra man frapperas av är att det överhuvudtaget finns sådant som nationella riktlinjer snarare än en enda världsvid rekommendation baserad på vetenskap – när allt kommer omkring finns det bara en matematik, en fysik och en kemi, men femtiofem tusen näringsläror.

Allra mest förvånas man dock av de flagrant felaktiga råden i sig, och man gör således bäst i att göra precis tvärtemot dessa i de allra flesta fall. Det finns ingen vetenskap bakom dessa rekommendationer, utan de är samtliga produkter av skräpvetenskapliga observationsstudier, politiska målkonflikter, kommersiella påtryckningar, korruption, lobbying, hävdvunnen myt, prestige och diverse doktrinära föreställningar, inte minst från religiöst håll.

Detta förhållande lär varken du eller jag kunna ändra på, men det anstår ändå gräsrötterna att i görligaste mån anlägga moteld och att protestera mot den skadliga informationen, som eldar på epidemin av sjukdomar, fetma och annan ohälsa. Om inte annat för att för sig själv klargöra en dietär strategi. Här följer:

Stärkelse

Storbritannien menar här att potatis, bröd, pasta, ris och andra stärkelsrika kolhydrater bör utgöra en tredjedel av maten. Man ska också välja produkter med lägst innehåll av fett, socker och salt. Britterna är fetast i Europa av en anledning.

Danskarna hävdar istället 75 g fullkorn per dag, belgarna 125 g, medan holländarna rekommenderar 6–8 skivor bröd om dagen, det vill säga det gamla Brödinstitutets högst kommersiella «rekommendation».

Rekommendation: ät inte gryn, korn, pasta överhuvudtaget, eller i mycket måttlig mängd. Kolhydrater är inte ett essentiellt ämne, vilket är varför rekommendationerna spretar åt alla håll. Anledningen till att intaget bör begränsas är för att minska nivån av blodsocker och därmed insulin, vilket är särskilt viktigt för överviktiga som lider av insulinresistens. I den mån man äter stärkelse bör man sträva efter lågt glykemiskt index. Potatis är i princip ren stärkelse med högt index, men kall kokt potatis har lågt index.

Frukt och grönsaker

Här slår man vanligen samman till «frukt och grönsaker», men de båda livsmedelsslagen har inget med varandra att göra. Frukt är vad växterna frivilligt delar med sig i syfte att fortplanta sig, och innehåller inga antinutrienter. Grönsaker (växterna i sig) innehåller å andra sidan antinutrienter som försvar mot angripare.

De nationella rekommendationern varierar här från ingen alls till 300–400 g per dag, eller kryptiska mått som 2–3 «portioner» eller «nävar». En del menar att man kan ersätta frukt med juice, men det kan man inte alls.

Rekommendation: frukt och grönsaker hör till människans naturliga diet, men den frukt vi äter i dag är förädlad och betydligt mer sockerrik än naturlig frukt. Sockret är dessutom till hälften fruktos, som kroppen inte är i behov av och som är direkt skadligt för levern. Därför bör intaget av frukt begränsas, och man bör hellre äta bär av olika slag, kokos, avokado med mera.

Juice är ultraprocessad skräpföda i vilken man har extraherat sockret samt kastat bort de fibrer som skyddar mot för snabbt upptag av sockret. Juice är lika onyttigt som läskedryck och godis, och bör därför inte konsumeras alls.

Människan har utvecklade mekanismer för att hantera antinutrienter, men inte alla har förmåga att hantera alla sådana mekanismer. Kokta, stekta och fermenterade grönsaker är alltid bättre än råa just av denna anledning. Det finns ingen övre gräns för grönsaker, utan man kan äta så mycket man vill. Grönsaker är bra för att de ger fibrer och mättnad samt en del nutrienter, men främst för att de begränsar intaget av energi. Effekten är subtraktiv snarare än additiv.

Baljväxter

Belgarna säger att man ska äta baljväxter minst en gång per vecka, bulgarerna minst två gånger per vecka och danskarna 100 g per dag. Svenskarna har ingen rekommendation alls.

Rekommendation: baljväxter är som frukt avsedd för konsumtion, men utan fruktos. De innehåller dessutom protein, om än inte fullvärdigt. Så länge man inte drabbas av gasbildning eller andra magproblem kan man äta dessa som grönsaker i valfri mängd, inklusive inte alls.

Mjölk och mejeriprodukter

Européerna är ett mjölkdrickande folk, varför man har ganska samstämmiga rekommendationer om ungefär en halvliter mjölk per dag samt några skivor ost. Dessvärre rekommenderar man ultraprocessade lågfettsvarianter, vilket är heltokigt.

Rekommendation: mjölk är bra för barn, men kan även drickas av vuxna. I princip ska man dock undvika flytande kalorier. Högsta möjliga fetthalt eftersträvas, då näringsämnen inte upptas utan fett. Fett och protein går också hand i hand. Behövs främst för kalcium, men den som inte uthärdar mejerivaror kan äta krossade äggskal som alternativ.

Kött

Här föreligger de mest verklighetsfrånvända rekommendationerna om högst 300–600 g rött kött per vecka, samt ännu mindre rökt eller kurerat kött. Även här vill man eftersträva låg fetthalt, vilket är lika galet i detta sammanhang. Man förespråkar hellre kyckling som alternativ, eller möjligen fisk eller baljväxter.

Rekommendation: ät kött, i vilken mängd du vill. Även kurerat kött som bacon. Det är det mest hälsosamma livsmedel människan känner, samt ger erforderliga näringsämnen, fullvärdigt protein och god mättnad. Välj fett kött hellre än magert.

Fet fisk kan ersätta, men däremot inte baljväxter (ej fullvärdigt protein) eller kyckling. Kyckling utfodras med soja och majs med högt innehåll av inflammatorisk omega-6, som inlagras i köttet. I princip hela ökningen av köttkonsumtionen härrör från kycklingprodukter, och korrelerar väl med utvecklingen av fetma och sjukdomar.

Fisk

Bulgarerna har här att man bör äta fisk minst en eller två gånger i veckan, medan irländarna hävdar högst två gånger per vecka. Rumänerna säger så ofta som möjligt. De flesta rekommenderar fet fisk, medan svenskarna förespråkar en variation mellan fet och mager fisk.

Rekommendation: Fisk är det nyttigaste av livsmedel och bör ätas minst varannan dag, i valfri mängd. Fet fisk är bäst på grund av omega-3-innehållet. Små fiskar som makrill och sardiner är bäst i fråga om att undvika miljögifter. Lax är det mest utmärkta livsmedel som finns, men bara i vilt tillstånd – norrmännens ultradyra färgade farmlax är utfodrad med soja, och är därför lika skadlig som kyckling.

Ägg

Återigen går rekommendationrna kraftigt isär, med godtyckliga gränser om 2–3 eller möjligen 7 ägg per vecka. För den med högt «kolesterol» förespråkas mindre mängd, oaktat att dietärt kolesterol inte är en faktor av betydelse. En rad länder saknar särskild rekommendation, vilket är det riktiga förhållningssättet.

Rekommendation: ägg är det mest kompletta av livsmedel, och kan ätas i valfri mängd tills mättnad infinner sig. Proteinet är fullvärdigt och äggen innehåller de flesta av erforderliga näringsämnen. Den som dras åt det gröna hållet bör se till att få i sig just ägg och helst även fisk för komplett näring.

Oljor och fett

Kvantitativa rekommendationer varierar här från inga alls till 5–9 «portioner» per dag. Andra förespråkar 1–2 eller 3–4 matskedar olja per dag, och att totalt fettintag bör begränsas till 25–30 % per dag. I princip alla förordar begränsat intag av mättat fett och ersättning med de «mjuka» fleromättade oljorna. Åtminstone fransmännen förespråkar dock olja med omega-3-haltig alfalinolensyra som motgift till den inflammatoriska linolsyra som utgör basen i fröoljor.

Rekommendation: omega-6-haltiga fröoljor (rapsolja, solrosolja med flera) är förmodligen det mest toxiska man finner i en livsmedelsbutik, och är roten till vår tids pandemi i ohälsa. De fleromättade fetterna i oljorna ger upphov till reaktiva kedjereaktioner i mitokondrierna och därmed kronisk inflammation, som utgör grunden för sjukdom. De bör undvikas helt och hållet.

Även olivolja innehåller en del linolsyra, men den kallpressade varianten kan användas på salladen. För matlagning och andra sammanhang används uteslutande mättade animaliska fetter som smör. Mättat naturligt fett är stabilt och kan inte oxidera i cellulära processer, och kan därför inte ge upphov till sjukdom. Det är ren energi, och det finns ingen övre gräns utöver dagligt energibehov. (Härdat transfett som framställs i ultraprocess är däremot ytterligt skadligt.)

Nötter och frön

Rekommendationerna går här i alla riktningar, eftersom människan inte har något särskilt behov av vare sig nötter eller frön. 15–50 g per dag är en vanlig rekommendation, men vad den baseras på är svårt att förstå. Saltade nötter ska väljas bort, sägs det.

Rekommendation: man kan naturligtvis äta nötter och frön, men men kan även avstå. Det är inget essentiellt livsmedel. Nötter innehåller vanligen omega-6-haltiga fettsyror, och av den anledningen är det en god idé att begränsa intaget. Chiafrön innehåller emellertid omega-3-haltiga fettsyror, fibrer och en rad mineraler, och är därför utmärkt att sprinkla på all slags mat för att råda bot på omegaobalansen.

Sötsaker och efterrätter

Här tycks man ha förstått att detta inte är livsmedel, utan njutningsmedel ägnat för fest snarare än vardag.

Rekommendation: ät bara vid festligare tillfällen, högst en gång per vecka. Ät sötsaker gjorda av naturliga råvaror, inte ultraprocessat skräp.

Socker

Man har emellertid inte fullt ut förstått sockrets skadlighet, även om poletten är på väg att trilla ned. Ovanligt många länder har ingen kvantitativ gräns alls, medan en del menar att man kan inta upp till 10 % av det dagliga energiintaget i form av tillsatt socker. Det kan man inte, i vart fall inte utan konsekvenser.

Rekommendation: alla kolhydrater är socker i någon form, men fritt och tillsatt socker hör till en särskilt skadlig form av ultraprocess, och bör undvikas helt och hållet, eller i vart fall begränsas till festligare tillfällen enligt ovan. Fritt socker i kombination med matolja är den nukleära varianten av gift för cellerna.

Salt

Sedan länge föreligger en diskurs om saltets förmenta skadlighet, varför man söker begränsa till högst 5 g per dag. Men man angriper här fel sak, och högt blodtryck beror inte på för högt saltintag, även om sådant förvärrar för den med sådan åkomma. Grundproblemet är ett helt annat, nämligen för mycket socker, olja och ultraprocess.

Rekommendation: salt är essentiellt för kroppens signalsystem, och fem gram är i detta avseende inte tillräckligt. Närmare 10–15 g behövs för fullgod funktion, särskilt för den med köttrik diet. Observera också att balansen mellan Na och K måste upprätthållas, och problemet är vanligen kaliumbrist. Öka därför intaget av kalium och magnesium hellre än att dra ned på saltet.

Vatten

1–1.5 liter per dag eller 6–8 glas är här en vanlig rekommendation, och man menar att det är viktigt att dricka innan man är törstig. Svenskarna har dock ingen särskild rekommendation.

Rekommendation: svenskarna har här rätt, och det finns ingen anledning att dricka om man inte är törstig. Kroppen kan i värsta fall omvandla fett till vatten vid behov, och man behöver därför inte springa omkring med en dryckesflaska som homo americanus. Man behöver inte heller måltidsdryck, och gör i själva verket bäst i att skippa sådan, eftersom mat i sig innehåller stora mängder vatten och eftersom för mycket vätska försvagar magsyran.

Livsstilsvanor

Skippa inte frukosten tycks här vara ett vanligt mantra, tillsammans med att äta frekvent under hela dagen. En del varnar till och med för fasta, medan irländarna nöjer sig med rådet att njuta av mat.

Rekommendation: skippa frukosten! Frukost intogs förr efter första arbetspasset vid niosnåret, men det var då vi var bönder. Att på kontoret utveckla knappar för webben är inte lika resurskrävande. Skippa även mellanmål, men ha alltid ha med något kokt ägg eller nötter om suget blir irriterande. För den med en diet omfattande kött, fisk, ägg och grönsaker uppstår inte en bergochdalbana med blodsocker och insulin, utan långvarig mättnad infinner sig.

Ät när du är hungrig. Ät inte när du inte är hungrig. Drick när du är törstig. Drick inte när du inte är törstig. Tillför kroppen det den behöver. Tillför inte kroppen det den inte behöver.

Processade livsmedel

Nationerna har här dille på processat kött, men förbiser nästan helt och hållet den ultraprocessade föda i övrigt som till närmare åttio procent upptar utbudet i butiken. Man har helt enkelt en synnerligen efterbliven hållning i denna fråga, och förstår inte vad det är som verkligen ger upphov till sjukdom.

Rekommendation: avstå ultraprocess helt och hållet, utan undantag. Även för godsaker finns alltid alternativ med naturliga råvaror. Processade livsmedel är en helt annan sak, och är en naturlig del av människans livsmedelshållning. Särskilt har vi rökt, konserverat och fermenterat i alla tider, och det är alldeles utmärkt föda. Processat bacon kan således intas i valfri mängd, medan ultraprocessad korv är en helt annan sak.

Till ultraprocessade livsmedel hör alla former av vegetabiliskt konstkött, frysta färdigrätter, fröoljor (rapsolja med flera), margarin, juice, lågfettsvarianter av mejeri, kartongprodukter med lång hållbarhetstid (flingor med mera), de flesta brödsorter, allt i plasttub eller -förpackning med mera, samt produkter med märkliga ingredienser. Bara avstå – det är nog den viktigaste av alla rekommendationer.

Kategorier
Ekonomi Europa Kina Politik Teknik

Hitlers folkbil i graven

Den som gräver en grop åt andra faller ofta själv i den. Devisen gäller inte minst för Europas märkliga neomerkantilistiska ordning i att införa strafftullar på kinesiska elbilar, sådan grön teknik som skulle kunna säkerställa omställningen. En naturlig konsekvens blir nämligen att Kina svarar med reciproka tullar, och att kineserna därtill självmant väljer att handla inhemskt framför europeiskt.

Huvudeffekten blir därför inte att Kina tappar fart, utan att Europa gör det, då den kinesiska marknaden stängs. Och när vi pratar bilar och Europa, är det främst Tyskland saken gäller. Den tyska bilindustrin vet detta, och är på samma sätt som Elon Musk emot sådana tullar. De är för frihandel, och i den mån Kina subventionerar sin industri, så får Europa kontra på motsvarande sätt.

Volkswagen tycks bli först i den tyska bildöden, efter att ha annonserat ett besparingsprogram om tio miljarder euro. Man säger sig ha två år på sig att vända skutan, men inget talar för att man lyckas med det. Företaget har blödit pengar i femton år, närmare 1.5 miljarder euro årligen, och ironiskt nog har man kunnat balansera den utgiften med försäljning i Kina, Volkswagens största marknad.

Det fönstret minskar nu, samtidigt som företaget laggar i utvecklingen. Man kan inte konkurrera med vare sig teknik eller pris, och man har inte heller någon förmånlig «folkvagn» att erbjuda marknaden. En stor ironi med tanke på att företaget grundades 1937 av Nationalsocialisterna under Hitler just för att varje tysk skulle kunna äga en bil.

Samma ironi har att Volkswagen länge var en kinesisk folkbil (大众, dazhong, den stora massan), men att den inhemska bilindustrin har tagit ett stort språng förbi företaget i fråga om elbilar. Fossildrivna bilar kunde kineserna aldrig konkurrera om, för att man saknade både logistik och spets i knowhow, medan det omvända förhållandet råder kring elbilar: Kina kontrollerar logistiken, batterierna, råvarorna, forskningen och utvecklingen i hela kedjan.

Enligt uppgift säljer företaget en halv miljon för få bilar, motsvarande två fabriker, samtidigt som man har tjugo tusen anställda för mycket. Det är samtidigt en form av dästa arbetare som oftare är «sjuka» och frånvarande (likt vabbandet i Sverige), medan kinesiska arbetare är både billigare och effektivare. Det är en svår ekvation att lösa, och den kommer småningom att smitta av sig på hela den tyska bilindustrin.

Det hjälper så att säga inte att att Europa har skyhöga energipriser under en skogstokig klimatpolitik och krigshets, samtidigt som Bryssel reglerar sönder och samman industri efter industri. Under sådana former kommer ingen att överleva i konkurrensen med vare sig Kina eller USA, och i längden går Europa under.

När Kina trycker plattan i botten…
Kategorier
Afrika Europa Kina Liberalism Politik

Kina danar Afrika

Inte mindre än femtio regeringschefer från den afrikanska kontinenten samlas i Beijing i dagarna tre för överläggningar med Xi Jinpings ministär. Det är hela Afrika, förutom Eswatini, mikrostaten som är köpt av Taibei att erkänna ön Taiwan, och det visar än en gång att det är Kina som har kommandot.

Medan Bryssel och de europeiska nationerna har grävt ned sig i skyttegravarna och rustar för långvarig konflikt med Ryssland, bygger Kina nya broar i både bildlig och bokstavlig bemärkelse. Man bygger Afrikas fysiska infrastruktur, men knyter även till sig afrikanska länder i politisk mening – det kan komma väl till pass i omröstningar i FN och andra internationella frågor.

Och Medan Bryssel och Washington pratar än hit och än dit om att återerövra Afrika, är det Kina som får saker att hända i verkligheten. Det beror dels på att man har en så mycket enklare modell med business only, utan ohemula villkor om demokrati, mänskliga rättigheter, *2SHBTQIAP++, facklighet och andra «värden» som är så viktiga för Väst att sprida i sin MR-jesuitiska ansats.

Dels beror det på att Afrika känner de forna koloniala erövrarna från Europa, och inte alls litar på dem. Man förstår visserligen att Kina inte har för avsikt att bedriva socialhjälp eller bistånd, och inte gör detta främst för Afrika, utan för sig själva – det är hela tanken med business. Men man förstår också att den modellen har tjänat Kina väl, och man vill emulera den bäst man kan.

Kina, som också naggades i kanten av de västliga kolonisatörerna och imperierna, har genomlevt ett «förnedringens århundrade», under vilket man gick från världens ledande nation till världens fattigaste, under umbäranden som kolonisation, revolution, ockupation, inbördeskrig och slutligen inhemskt terrorvälde. Afrikanska nationer kan känna igen sig i den karakteristiken, och man har därför gemensamma beröringspunkter även i detta avseende.

Men framförallt har Kina gjort den omvända resan på bara ett halvt sekel, från den absoluta botten till att återigen befinna sig i toppen i allt fler avseenden och parametrar. Det momentet kan man nu förflytta till Afrika, samtidigt som man får del av kontinentens råvaror, som behövs i modern teknik av olika slag. Det är ett rättvist utbyte, och Kina döljer inte den ambitionen.

I längden kommer Afrika därför att transformeras från efterblivna klanvälden under ständig krigföring till modern civilisation. Man kan inte börja med demokratin och de esoteriska värdena, utan man måste först bygga grunden, infrastrukturen och institutionerna, och det är vad som sker nu under den kinesiska modellen. Om ett halvsekel eller mer kan man börja fundera på att finslipa styrelseskicket.

Det är vad pappskallarna i Bryssel aldrig har fattat. Men så är den europeiska kontinenten också stadd i fritt fall, och man har misslyckats med att bygga motsvarande broar till världen. Washington är å andra sidan mer inställd på att riva broar och förstöra så gott man kan för att upprätthålla hegemoni – det amerikanska kriget är alltid allestädes närvarande.

Faktum är att USA även gärna river sönder Europa genom skuggkriget i Ukraïna, och vi ser effekterna inte bara i inflation, energikris och recession, utan nu även i den tyska industridöden. Anrika Volkswagen varslar om kraftiga neddragningar, för att man inte kan konkurrera med Kina. Småningom försvinner hela det tyska bilundret, då man inte kan konkurrera under drakonisk reglering och stratosfäriska energipriser. Så dör Europa, medan Kina återtar sin forna ställning i världen.

Kategorier
Politik

Moderatregimen kollapsar

Tobias Billström får sparken som utrikesminister i Kristerssons skräckkabinett, även om man i vanlig ordning väljer att framställa det som att han avgår på egen begäran. Kännare i stats- och kommersmedier uppger att bakgrunden är en schism i regimen, vilket dock förnekas av berörda parter.

Om det ändå är så att dramadrottningen Billström har utmanat regeringschefen i någon fråga är det ett tecken på omogenhet och att han inte är av det rätta virket för posten i fråga, vilket vi i och för sig redan har konstaterat. I sådana positioner och sammanhang lägger man det personliga åt sidan och vet sin plats.

Men under alla omständigheter ter det sig väldigt märkligt att han väljer att avgå efter blott två år i högsta tänkbara ställning, särskilt som Billström i princip säger sig stå till arbetsmarknadens förfogande för andra uppdrag. Han tycks alltså inte ha något nytt kneg, utan ger upp hela politiken på grund av någon okänd omständighet.

Att man plötsligt lämnar ett helt yrkesfält bakom sig kan ha att göra med någon hållhake som riktas mot Billström. Stjärtgossen i fråga kanske har torskat med någon underårig pojkvän, och är då kanske nästa fall för dumpen. Tänkbara skandaler är legio, och det är nog mer troligt med en sådan än en fnurra på tråden i Rosenbad.

För regimen är det hur som helst en nesa, och ytterligare ett bevis på att man är en inkompetent och regeringsoduglig ministär. Man får ingenting alls uträttat för svenskarna, utan barrikaderar sig i sitt «situation room» i någon bunker under Rosenbad för att leka med de stora pojkarna och låtsas ha betydelse i världspolitiken. Men det enda man är, är en amerikansk knähund, som med knäveckets reflex apar efter skallen från Washington.

Billström själv har som bekant yttrat att Israels brutala folkmord på palestinier utgör ett «proportionerligt svar» på befrielserörelsen Hamas räd i Israel häromåret. Belastar kontot gör även det utdragna och skämmiga spelet med Erdogan om Nato, debaclet med svenska beskickningar i utlandet efter den vimmelkantiga hanteringen av koranbränningarna, den märkliga gisslandiplomatin med Iran med mera.

Under Billströms och Kristerssons vanstyre har Sveriges roll i världen krympt i takt med att man har lagt sig platt för USA och i princip undertecknat en form av kapitulationsdokument utan strid. Med Kina kvarstår bistra relationer, och världen i övrigt verkar inte ens finnas på kartan. Av Sveriges forna diplomatiska engagemang återstår blott fragment.

Det går inte så bra för Tidölaget just nu.