Riksbögen Jonas Gardell har sökt i sitt inre efter det riktiga Sverige, och han fann då en tid då man blev mätt på mjölmat, nämligen då han själv växte upp under 1970-talet (Expressen). Det där med att äta kött menar han är en «lightversion» av MAGA, och det är i själva verket det (förment) myckna köttätandet nutilldags som är en «revolution».
Han säger detta i polemik med landsbygdsminister Kullgren och dennes sambo, den senare vilken har uttalat att våra skolbarn ska inte utsättas för experiment för att vi ska ha en vegetarisk revolution. Han går även i klinch med SD:s Tobias Andersson, som korrekt hävdar att köttkonsumtion motverkar feminisering, nämligen för att det är testosteronbildande – sen må det vara så att Andersson behöver än mer av den sorten, vilket Gardell pikar honom för.
Gardell menar vidare att det är en petitess att barn i skolan får äta vegetariskt «någon gång i veckan», men tycks inte förstå att det bara är smygstarten för en kommande helvegansk regim. Förmodligen kan han inte heller föreställa sig vilket ofantligt ramaskri det skulle bli i den vänsterkommunistiska pressen om en skola skulle få för sig att servera plantfritt en gång i veckan – det vill säga exakt samma sak, fast åt andra hållet.
Klart är emellertid att Gardell inte har fakta på sin sida, och att han låter sin nostalgi ersätta hård statistik. Den senare står Jordbruksverket för, som har bokfört konsumtionen av olika livsmedel sedan 1960. Den statistiken visar att konsumtionen av rött kött inte har förändrats nämnvärt, utan ligger stabilt kring 50–60 kg per år och person. När Gardell var tonåring åt man 60 kg rött kött per år och person, medan konsumtionen 2024 låg på 55 kg – en minskning med nio procent.
Samma statistik visar för övrigt att denna stabila konsumtion av rött kött inte korrelerar alls med den kontinuerligt ökande incidensen av fetma, diabetes och cancer. Korrelation innebär inte nödvändigtvis ett samband, men avsaknad av korrelation innebär faktiskt att samband inte finns överhuvudtaget. Men budskapet i den postvetenskapliga samtiden är ändå att rött kött ger cancer.
Gardell torgför emellertid ett litet korn av sanning, i så måtto att konsumtionen av kyckling har ökat markant genom åren, från två till tjugotre kilogram per person och år mellan 1960 och 2024. I så måtto har den animaliska proteinkonsumtionen ökat.
Men det sambandet grusas omedelbart av det faktum att konsumtionen av mjölk har minskat från 160 liter per person och år till blott 60 liter, en minskning med två tredjedelar. På Gardells tid drack man mjölk, med animaliskt protein, medan det numera har ersatts av «energidryck», Nocco och annan ultraprocess. Animaliskt protein i form av ägg och fisk har samtidigt varit stabilt konstant genom åren.
Hur var det då med mjölet? Jorsbruksverket låter här meddela att totalkonsumtionen av mjöl och gryn utgjorde 60 kg / år / person när Gardell var tonåring (1970-talet), och den siffran är den samma 2024. Sant är visserligen att färskpotäterna har fallit tillbaka något, men de har i princip ersatts av ris, ett sädesslag som var mer exotiskt dåtilldags men nu är en stapelvara.
Totalkonsumtionen av potatis har emellertid legat stabil. Färskpotatisen har visserligen minskat från 70 till 57 kilogram, men det kompenseras med råge av potatisinnehåll i «förädlade» (ultraprocessade) produkter, som har ökat från noll till närmare fyrtio kilogram per person och år. I aggregat har potatiskonsumtionen legat konstant kring 80 kg per person och år.
Det som har minskat mest är emellertid inte mjölken, utan en annan biprodukt av det animaliska jordbruket: smöret har gått från 10 kg per år och person till blott 3 kg. Korrelationen med cancer, diabetes, fetma och hela enchilandan av sjukdomar är alltså omvänd, medan korrelationen är närmast perfekt för de «nyttiga fetter» som har ersatt smöret, det vill säga plantbaserad rapsolja och annan hexan- och transfetthaltig matolja.
Det som har ökat mest är, utöver det «fina» vita köttet i kyckling, grönsaker, det som Jordbruksverket kallar köksväxter. Ökningen är från 24 kg 1960 till 62 kg 2024, eller 160 % mer. Korrelationen är även här perfekt med incidensen av välfärdssjukdomar, men en korrelation är alltså inte ett samband.
Det all denna statistik visar är emellertid att Gardell pratar i nattmössan, och att vi inte äter mer animalisk föda nu än tidigare – vi äter betydligt mindre – och att vi i gengäld äter betydligt mer plantbaserad föda, utan att det har någon positiv effekt på folkhälsan.
Det är inte heller unikt för Sverige, utan samma utveckling förligger i samtliga jämförbara länder. I USA har köttkonsumtionen på samma vis minskat i takt med att fetman och följdsjukdomarna ökat, och här som där har naturliga animaliska produkter ersatts av ultraprocessade plantbaserade derivat.
MAGA är alltså svaret på denna utveckling, inte orsaken. Om Gardell är bekymrad över folkhälsan är det inte köttet eller andra naturliga livsmedel han ska angripa, utan ultraprocessen. Den förädlade potatisen (pommes frites), rapsoljan, färdigrätterna, kemikalierna, tillsatserna med mera.
Går vi längre tillbaka i tiden kan man konstatera att den europeiska moderna människan under den maximala nedisningen var i det närmaste obligat karnivor, särskilt i avsaknad av plantbaserad föda. Vi livnärde oss av den dåvarande megafaunan och fisk längs kusterna, medan spridda bär under den korta sommaren fick komplettera.
Det senare jordbruket gjorde oss sjukare och krympte dessutom hjärnvolymen, till följd av brist på protein och nyttiga omega-6-fetter som DHA och EPA i fisk, kött och ägg. Potatis är energirikt, men inte ens den kunde rädda Fattigsverige från svält och våldsam migration under bondesamhällets tid.
Svensk stam är alltså köttätande, i kraft av vårt istidsarv, vår genetik och vår indoeuopeiska boskapskultur. Vår nationalrätt är surströmming alternativt fläsk, och vi är inte kända för vårt plantbaserade kök. Vi är ett mjölkdrickande folk, eller var fram tills att vi blev feta och sjuka. Gardell får hitta något annat ämne om han i sin vänsterkommunistiska iver vill angripa nationalisthögern, ty här har han inte mycket att hämta.
