Miljöpartiet kunde ha varit ett betydligt större och mer relevant parti om man hade hållit sig till sina kärnfrågor kring miljö och klimat. Istället gick man ned sig i allmän vänsterliberal woke och flyktingkramande, och därmed cementerade man sig i en omöjlig rödgrön position. Väljarna vände med rätta galningarna ryggen.
Något liknande händer för närvarande med Sverigedemokraterna, som istället för att hålla sig till sina kärnfrågor kring invandring och kultur börjar ta sig ton i utrikesfrågor som man helt enkelt inte behärskar. Dummerjomsen och nationalistledaren Åkesson pratar om «haveri» och att regimen Kristersson är «fladdrig och svag» när man visar tecken på positionsbyte i frågan kring Israels folkmord.
Regeringen ser nämligen det som alla andra ser, att Israel begår just ett folkmord, när man med berått mod svälter ut en befolkning, förhindrar transport av förnödenheter, skjuter människor som försöker livnära sig på vad man kan – ja, till och med lönnmördar barn genom att skjuta dem i huvudet.
Visst finns en hatisk falang som stödjer den sortens brutalitet, och visst är det så att den fraktionen främst finns inom Sverigedemokraterna, rent av utgör dess hårda kärna av rasister sedan starten i slutet av 1980-talet. Det där med vitboken var tydligen mest ett spel för gallerierna, trots allt.
Men den skocken av sionister och israelkramare utgör numera verkligen inte majoriteten av Sverigedemokraternas väljare, och därmed binder man ris för egen rygg i opinionen. Resultatet lär bli sjunkande sympatier i kommande undersökningar, då de allra flesta helt enkelt inte kan försvara den judiska brutaliteten, oavsett om det var «Hamas som började» eller någon annan löjlig sandlåderetorik som bortser från att Israel är ockupanten i fråga.
Sverigedemokraterna tycks alltså vilja gå till val på att försvara folkmord och «stå med Israel», just när det sista hårdnackade stödet för judestaten rämnar i Väst. Så agerar politiska dilettanter och utrikespolitiska tomtar, särskilt då man inte heller förstår konsekvenserna av sina egna ställningstaganden.
När Israel tömmer Gaza och den rest som inte bombas, mördas eller svälts ihjäl ska ta sitt pick och pack och dra lär man knappast stanna i angränsande länder i regionen, utan den vidare färden går till Europa och preferentiellt… Sverige. Här finns redan en stor palestinsk diaspora, och i kombination med andra fördelar blir landet därför en attraktiv destination.
Till skillnad från sociala turister från Centralasien har dessa palestinier fullgoda skäl att söka asyl, och nuvarande lagstiftning kan inte förhindra att horder av palestinier letar sig just till Sverige. Det är alltså den praktiska konsekvensen av SD-tomtarnas «utrikespolitik», att sporra till folkmord och därmed en flyktingström som motverkar partiets kärnintresse… man måste ta sig för pannan.
