Det finns som bekant tre sorters lögn: lögn, förbannad lögn och statistik, där den senare ofta används på ett icke korrekt vis. Exempelvis hade den statskontrollerade regimtelevisionen SVT i veckan en artikel om att januari 2026 markerar den första månaden på åtta år utan dödsskjutning, vilket fick en rad tyckare att sjunga lovsång till justitiefiguren Strömmer (M) och moderatjuntans rättspolitik.
Men en enstaka mätpunkt betyder i statistiska sammanhang ingenting alls. Om den avviker från mönstret utgör den i själva verket en så kallad uteliggare, som vanligen rensas bort för att få en bättre signal.
Man kan om man så vill som kontrast ta februari 2025, under vilken månad en absolut topp inträffade med tretton avlidna i skjutningar. Vän av ordning vet här att elva av dem härrör från skolskjutningen i Risberga, och alltså är en anomali i sammanhanget. Men punkten finns ändå i underlaget.
Även september 2023 sticker i polisstatistiken ut med en topp, som den illvillige skulle kunna tillskriva moderatregimens misslyckade politik. En sådan avvikelse är emellertid alltid en anormal variation av något slag, och man kan helt enkelt inte titta på enskilda mätpunkter i en serie för att konstatera en trend.
Betraktar man ett diagram över skjutningar ser man tydligt att det finns en säsongseffekt för frekvensen, med minimum i kalla perioder. Januari 2026 har varit osedvanligt kall i jämförelse med övriga år i det statistiska underlaget, vilket troligen förklarar nollresultatet för månaden.
Aggregerat per år ser man emellertid ingen minskning alls i antal avlidna till följd av skjutningar, utan talet har legat konstant på 44 per år de senaste två åren, och i medel högre än under socialistregimen. Korrelationen är väsentligen en linjär konstant i ökande trend.
Däremot kan man skönja en klart nedåtgående trend i antal skadade i dylika skjutningar, med god korrelation med en viss parabel. Problemet för moderatjuntan och dess anhängare är att den trenden inleddes 2019 under socialistregimens regeringsinnehav, även om den har tilltagit under de senaste två åren – men kom då ihåg att detta blott är två enstaka punkter i en serie, det är inte nödvändigtvis en ny trend.
Även frekvensen av skjutningar uppvisar en tydligt nedåtgående trend, och är i detta underlag säkerställt. Skjutningarna minskar faktiskt, men även här inleddes trenden under tidigare S-märkta ministärs ledning, nämligen 2021. Det är inte min intention att tillskriva detta den förskräcklige Ygeman, men sådan är emellertid statistiken.
Politiker brukar tala om att «det tar tid» att nå resultat, och sosseriet skulle väl då kunna nyttja samma retoriska knep för att kunna hävda egen förtjänst i frågan. Förmodligen är det en kombination av gemensamma ansträngningar, och vilken reform som har gett mest effekt går inte att härleda ur detta skrala underlag.
Förvisso är det bra att en effekt nu tycks skönjas, men om den är bestående och vad den beror på är inte gott att veta. Framförallt kvarstår antalet avlidna på samma nivå som tidigare, varför man nog ska vänta ett tag med att korka upp champagnen, förslagsvis till september månad.
