Uttrycket att man blir intelligent av att äta fisk är inte gripet ur luften, och inte heller någon snusförnuftig moralkaka, utan en vetenskaplig sanning. Däremot är det inte allom bekant varför det förhåller sig så, varför en kort utläggning kunde vara motiverad.
Hjärnan består till 60 % av fett, varav merparten består av mättad palmitinsyra, ω-6-fettsyran arakidonsyra (AA) samt ω-3-fettsyran dokosahexaensyra (DHA). Det är den senare som är av primär vikt för kognitiv funktion.
Men kroppen kan inte själv tillverka DHA, utan syran måste tillföras kroppen via dieten. En indirekt väg ges av att inta ω-3-fettsyran α-linolensyra (ALA), som finns i riklig mängd i frön av olika slag. ALA konverteras i ett flertal steg till ω-3-fettsyran eikosapentaensyra (EPA) och småningom till DHA, men konverteringsgraden är bara enstaka procent.
En mer direkt väg ges av just fisk, som innehåller DHA i färdig form, särskilt i fet fisk som sardin, makrill och lax, och härav uttrycket i inledningen. DHA finns även i ägg och en del kött, men konsumtionen bland allmänheten är alldeles för låg.
Till yttermera visso kompliceras saken av att ω-3-fettsyror konkurrerar med ω-6-fettsyror i ämnesomsättningen, och om balansen de två slagen emellan rubbas uppstår brist. Det visar sig att ω-6-halten är oroväckande hög i vår moderna tillvaro, som kännetecknas av stort intag av ultraprocessad skräpmat med ω-6-haltiga vegetabiliska oljor av olika slag. Linolsyra (LA) är här den stora boven, en ω-6-fettsyra som är huvudkomponent i alla slags fröoljor (rapsolja, solrosolja med flera).
Dylika oljor existerade inte för två hundra år sedan, men är nu allestädes förekommande och därtill rekommenderade av Livsmedelsverket och andra nationella hälsomyndigheter. Man tror att de «mjuka fetterna» är bra för hälsan, men bevisen hopar sig för att så inte riktigt är fallet.
Förutom att ω-6-haltiga fetter är inflammatoriska och därmed orsakar plackbildning och mitokondrisk dysfunktion genom oxidering, ansamlas fettet i vävnad i kroppen i allt större proportion. Därtill stör de ut ω-3-fetter, varvid kognitiva problem uppstår, i allt från ADHD och depression till alzheimers och annan demens.
Man måste därför under hela livstiden sträva efter balans dessa två fleromättade fettsyror emellan, men allra viktigast är att intaget av DHA är adekvat under den tidiga uppväxten. Barn med brist på DHA dras helt enkelt med kognitiv dysfunktion i allt från lägre intelligens till neuropsykiatriska sjukdomar.
Att vi noterar försämrad intelligens och en allt högre incidens av neuropsykiatriska problem torde därför ha ett givet samband med dieten, och det börjar dessvärre redan i späda år. Modersmjölkersättning har visserligen DHA som tillskott per EU-direktiv, men samtidigt är formuleringen sådan att stora mått av solros- och rapsolja ingår, ω-6-haltiga oljor som neutraliserar effekten av DHA.
Man har i forskning konstaterat ett direkt samband mellan ω-6-halt i sådan ersättning och försämrad kognitiv förmåga hos barn, och därtill slagit fast att amning är bäst för barnet. Ett problem i sammanhanget är att modersmjölk numera till stora delar innehåller ω-6 på grund av usel diet, efetersom ω-6 alltså ansamlas i kroppsvävnaden.
En mindre mängd LA och andra ω-6-haltiga syror är essentiell för kroppen, men i större mängd rubbas balansen och problem uppstår. Om vi normalt har tre eller fyra procent LA i kroppsfett, är motsvarande mängd i praktiken numera tio till tjugo procent. En stor del av nuvarande problem med folkhälsan kan hänföras till denna enskilda faktor, samtidigt som ansvariga myndigheter propagerar för dess nyttjande och därmed bidrar till denna hälsoskandal.
Observational studies have shown that breastfed children have higher scores of cognitive development than formula-fed children. […] However, levels of linoleic acid (LA) were negatively associated with motor and cognitive scores, independently of breastfeeding duration. Children breastfed with the highest levels of LA tended to score closer to the never breastfed children than children breastfed with the lowest levels of LA.
The association between linoleic acid levels in colostrum and child cognition at 2 and 3 y in the EDEN cohort / https://doi.org/10.1038/pr.2015.50
Polyunsaturated fatty acids play critical roles in brain development and function, and their levels in human breast milk closely reflect the long-term diet. The fatty acid contents of human milk samples from 28 countries were used to predict averaged 2009 and 2012 test scores in mathematics, reading, and science from the Program for International Student Assessment. All test scores were positively related to milk docosahexaenoic acid (r=0.48 to 0.55), and negatively related to linoleic acid (r=−0.28 to −0.56). Together, these two human milk fatty acids explained 46% to 48% of the variance in scores, with no improvement in predictive power when socioeconomic variables were added to the regression.
Linoleic and docosahexaenoic acids in human milk have opposite relationships with cognitive test performance in a sample of 28 countries / https://doi.org/10.1016/j.plefa.2014.07.017
Pre-clinical and clinical studies dispel previous assumptions that LA is a benign fatty acid in the brain. On the contrary, when present in excess and chronically, it induces ataxia in chickens, promotes neuroinflammation in rats and is linked to abnormal neurodevelopment in humans.
Linoleic acid–good or bad for the brain? / https://doi.org/10.1038/s41538-019-0061-9
Plasma fatty acids have been reported to be dysregulated in mild cognitive impairment (MCI) and Alzheimer’s disease (AD), though outcomes are not always consistent, and subject numbers often small. […] Docosahexaenoic (DHA) and vaccenic acids were significantly lower and higher respectively in MCI relative to controls. Total fatty acids were 27.2% lower in AD relative to controls, and this was reflected almost uniformly in all specific fatty acids in AD.
Blood fatty acids in Alzheimer’s disease and mild cognitive impairment: A meta-analysis and systematic review / https://doi.org/10.1016/j.arr.2020.101043