Kategori: Vetenskap

Brutal kinesisk dominans

Inläggsförfattare Av Niklas Dougherty
Inläggsdatum 2025-02-09T07:43:31+01:00 CET

Deepseek blev för många en svart svan, en överraskande händelse man «inte såg komma». Nämligen för att det finns ett utbrett sentiment om att Kina med dess förment underlägsna modell inte kan jämföra sig med den fria världens kraft och styrka, och att kineserna bara förmår kopiera oss snarare än att driva utvecklingen i kreativ riktning.

Med ett sådant synsätt lurar man bara sig själv, och det är synnerligen olyckligt då vi i Europa just inte har råd med den sortens arrogans. Det är vi som inte längre förmår uppfinna, inte kineserna. Orsakerna härtill är inte svåra att begripa.

Till att börja med måste man förstå Kinas moderna utvecklingshistoria, från ett mätt och däst kejsardöme på världens topp till ett förfall som saknar motstycke, accentuerat av japansk aggression och invasion, inbördeskrig och småningom en period av politiskt vanvett under Folkrepublikens första decennier.

Folkrepubliken Kina var vid dess utropande 1949 ett av världens absolut fattigaste länder, med närmast universell analfabetism i den stora bondebefolkningen. Sådana länder kan helt enkelt inte prestera i vare sig akademiska eller industriella termer, utan har att först lägga en grund med primärutbildning och andra reformer kring hälsa med mera.

Trots det politiska vanvettet skedde faktiskt en sådan utveckling, och den borgade för att det efterblivna Kina småningom var moget nog att påbörja en omfattande ekonomisk liberalisering och industrialisering, nämligen då man under Deng Xiaoping införde dylika reformer från 1978 och framåt. Man kunde erbjuda politisk stabilitet, låga löner och skicklig arbetskraft, men man hade fortfarande inte så mycket att hämta i forskning och utveckling.

Man kopierade Japans koncept med joint venture-företag i syfte att erbjuda dessa ekonomiska fördelar i utbyte mot tekniköverföring, varvid Västs kunskap successivt överfördes till Kina. Kineserna har på så sätt kontinuerligt ökat både sin kunskapsnivå och sitt välstånd, varefter det bara skulle bli en tidsfråga innan man når en kritisk massa för att ta ledningen i fält efter fält.

Det är inte unikt för Kina, utan är en utveckling som präglar alla länder. Storbritannien kopierade Tyskland och Europa, USA kopierade Storbritannien och Japan kopierade USA. Innan man kan springa måste man lära sig att både krypa och gå.

Om Kina tidigare satsade på att bygga en bred bas med primär- och sekundärutbildning samt att lära på arbetsplatsen, förfogar man nu över högre utbildning av rang. Man producerar långt fler ingenjörer och doktorer i matematik och naturvetenskaper än Väst, så till den grad att man har ett stort akademiskt överskott som skapar vissa obalanser på arbetsmarknaden.

Den knivskarpa konkurrensen har gjort att man numera leder patentligan överlägset, samt dessutom presterar vetenskaplig forskning i ett mått som västerlandet inte längre kan matcha. Sådan forskning som sedermera omsätts i praktiska tekniska tillämpningar, exempelvis inom AI och kvantdatorer.

Nature, kanske världens mest ansedda vetenskapliga tidskrift, för statistik över vilka institutioner som publicerar sig, och när man sammanställer index över dessa framkommer att Kina har en helt brutal dominans i fråga om högkvalitativa forskningsartiklar. I exempelvis fysik tronar åtta av kinesiska universitet bland de översta tio, och bland de femtio första platserna återfinns inte mindre än trettiotre kinesiska institutioner, eller 67 %.

Det ser likandant ut i de flesta andra fält, medan den närmsta konkurrenten USA får nöja sig med ströplatser längre ned i fältet. Det är en fingervisning om vart Nobelprisen kommer att gå om tiotalet år eller så, givet att man inte helt sonika tillämpar något slags antikinesiska regler kring priset.

Men viktigare än äran är just de praktiska tillämpningarna, den teknik som blir resultatet av denna enorma forskningsinsats. Belackarnas och kinahatarnas tes om att Kina bara «kopierar» faller så att säga pladask under dessa förutsättningar, då Kina alltså leder utvecklingen och befinner sig i den yttersta spetsen.

Det vi ser nu i form av massiv dominans i fråga om solceller, vindsnurror, elbilar och annan grön teknik är alltså bara en mindre försmak av vad som ska komma längre fram i kedjan, när ny grundforskning spottar ut resultat. När Kinas rymdprogram ger civila tillämpningar av samma snitt som en gång det amerikanska Apollo-programmet. När Kina småningom rundar och tar sig förbi jänkarnas futtiga exportkontroller och andra obstruktioner, för att ta soklar ledning och lämna övriga världen långt, långt efter sig, i fält efter fält.

Väst kan för all del fortsätta förbjuda företag efter företag att etablera sig i Väst, med det ena korkade motivet efter det andra – ZTE, Huawei, Tiktok, Shein, Temu, BYD, Deepseek… – men småningom når vi en punkt då kinesiska produkter och tjänster blir lika oumbärliga som dagens amerikanska, och då uppstår ett svårt politiskt dilemma, i vart fall för den kinahatande klicken som i sin patologiska paranoja hellre stoppar huvudet i sanden än att förhålla sig till den verklighet som är förhandenvarande och allt mer uppenbar.

Omvänt är situationen för oss i Europa så mycket dystrare, då vi inte längre spelar i samma liga som USA och Kina. Vi har halkat efter, då vi hellre har satsat på byråkratisk reglering och «värderingar» än hårdkokt forskning och industriella tillämpningar. Den lilla spets som produceras flyr omedelbart till USA, där villkoren är så mycket bättre för företagande och utveckling.

Det är av denna anledning vi inte har några Google eller Baidu, Meta eller Weibo, Apple eller Huawei, OpenAI eller Deepseek, o.s.v. Och det är av denna anledning vår föråldrade bilindustri förfaller och går i graven, för att vi inte längre kan konkurrera, för att vi inte har förnyat oss, för att vi har alldeles fel fokus på «värderingar» och annat, för att det är alldeles för dyrt att producera, för att det finns alldeles för mycket röd tejp och regleringar. Europa har åderförkalkats.

Kinahatarnas dårpladder och åtgärder till trots kommer Kina otvetydigt att ta täten, och vi kommer därför att behöva förhålla oss till det på ett annat sätt än i dag. Ju förr desto bättre. Systemen kommer alltid att vara olika, även om Kina kommer att anamma allt större medborgerligt inflytande, kanske i analogi med Singapore. Det angår egentligen inte oss.

Men en sak är säker, och det är att om vi inte ser om vårt eget hus, och om vi stänger ute den ledande teknik- och forskningsmakten, så är Europas storhetstid definitivt förbi. Det finns inget axiomatiskt i att Europa ska befinna sig i täten, och emellanåt har vi ofta befunnit oss på botten. Vill vi ha en ny medeltid, eller vill vi åter bli en ledande region i världen?

Den här bilden är inte bekant för den större allmänheten, men den är signifikativ för det skifte vi står inför. Vad vill vi göra åt det?

Hälsa Politik Vetenskap

Metabol woke

Inläggsförfattare Av Niklas Dougherty
Inläggsdatum 2025-01-25T16:53:25+01:00 CET

Livsstilssjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, demens och så vidare fortsätter att öka, även med justering för ålder. Faktum är att sådana sjukdomar blir allt mer frekventa även i yngre generationer, vilket så att säga är en klar indikation på att något är alldeles galet i de kostråd som myndigheter ger och i den allmänna hanteringen av livsmedel och politiska styrmedel.

Men denna myndighetsvänster tycks inte vara benägen att korrigera sig själv eller ta intryck av nyare forskning, utan håller benhårt fast vid ett äldre paradigm som alldeles har tjänat ut. Detta paradigm gäller hypotesen om det mättade fettets fördärvlighet, och att det istället är de «mjuka fetterna» som är nyttiga, samt att mängden av «kolesterol» är en indikator för hjärt- och kärlsjukdom.

Man kan elementärt konstatera att man svenskom tar myndigheternas råd på största allvar, och därmed att konsumtionen av mättade fetter i mjölk och smör har minskat radikalt, samtidigt som konsumtionen av exempelvis rött kött har legat mer eller mindre konstant. Under samma period har även konsumtionen av grönsaker ökat flerfaldigt, i linje med rekommendationerna. Ändå fortsätter sjuktalen att stiga?

Man kan förstås till detta foga att konsumtionen av godis, glass, läsk, chips och ultraprocesad skräpmat också har ökat, och det är nog en bättre parameter för sjukligheten. Tillsatt socker är helt säkert en faktor, och så även minskad rörlighet. Men allra störst bidrag finner man i de «nyckelhålsmärkta» «mjuka fetter» som myndighetsvänstern anbefaller som «nyttiga», sådana industriella smörjmedel som raps- och solrosolja som numera är legio i tillagning hemmavid och i restaurangmiljö, men även i ultraprocessade substanser.

Exempelvis Livsmedelsverket hävdar här att forskningen visar tydligt att risken för hjärt- och kärlsjukdomar minskar om man byter ut en del av det mättade fettet i maten mot fleromättat eller mot enkelomättat fett från vegetabiliska livsmedel, men det är en skröna från just det paradigm som omtalas ovan och som går under benämningen «diet–heart hypothesis». Det förhåller sig i själva verket tvärtom.

Betrakta exempelvis Minnesota Coronary Experiment (MCE), såvitt man kan förstå den enda randomiserade kontrollstudie som föreligger i ämnet, till skillnad från de ymniga epidemiologiska undersökningar som annars åberopas. Experimentet företogs 1968–1973 vid ett antal mentalsjukhus i Minnesota, med innebörd att man hade fullständig kontroll över den diet som ålades patienterna.

Kontrollgruppen gavs en traditionell diet med stor andel animaliskt mättat fett, medan man i interventionsgruppen lät ersätta det mättade fettet med fleromättad linolsyra (omega-6) i form av majsolja. Linolsyra (18:2n6) är den dominerande fettsyran i «vegetabiliska» oljor som raps- och solrosolja.

Resultatet föll ut så att interventionsgruppen erhöll en förväntad kraftig reduktion av kolesterol i blodserum, vilket då enligt hypotesen skulle innebära bättre hälsa och skydd mot hjärt- och kärlsjukdom. Men i själva verket var dödligheten betydligt högre i interventionsgruppen, varför man beslöt att begrava studien i en byrålåda, eftersom verkligheten inte stämde överens med kartan.

När mättat fett ersattes med linolsyra ökade dödligheten.

MCE var ännu ett barn av Ancel Keys, vars utstuderade bias och forskningsfusk satte tonen för det paradigm som alltjämt dominerar, och som är behäftat med så stor prestige och så väldiga kommersiella intressen att det är synnerligen svårt att bryta. Å andra sidan kan man förstås hävda att kommersiella intressen finns vart man än tittar, och att ingen är fri från bias – vi har alla våra käpphästar.

Gott så, men datan är öppen för alla att studera, i den mån den inte har begravts i en byrålåda, och för ateroskleros eller åderförfettning finns ypperliga studier att hänvisa till. Här har man sedan länge noterat att kolesterol korrelerar väl med förekomsten av ateroskleros, särskilt det man kallar det «onda kolesterolet». En korrelation är visserligen ett nödvändigt villkor för kausalitet, men inte ett tillräckligt.

Kolesterol är annars en essentiell steroid som tillverkas av samtliga celler i kroppen, nämligen för att det utgör en del av det membran som cellerna har och som medger transport av nutrienter till cellerna. Det är en lipid eller fettsyra, som inte lirar med vatten, och därför behöver en buss eller taxi för transport i blodomloppet.

Sådana farkoster benämns lipoproteiner, som har den egenskapen att de är hydrofila på utsidan och hydrofoba på insidan, och därmed kan transportera kolesterol och triglycerider (fetter) i blodplasman. Kolesterol transporteras på grund av att produktionen är ojämnt fördelad i kroppen, varvid lipoproteiner ombesörjer transporten.

Fullpackade bussar med mycket fett och därmed låg densitet (LDL) i förhållande till vatten går från levern till celler, medan mindre taxifordon med små mängder kolesterol och hög densitet (HDL) går i den motsatta riktningen, i en ständig skytteltrafik som är ypperligt välreglerad och på det stora hela taget problemfri. I den mån kolesterol intas med kosten tackar kroppen för det och drar ned på den interna produktionen, medan allt överskott bryts ned i mindre beståndsdelar – jo, man kan faktiskt äta hur många ägg man vill.

Ateroskleros kännetecknas av att plack bildas i artärernas väggar när makrofager av någon anledning angriper LDL-partiklar, varvid ett slags «skumceller» bildas. Det sker i sådan omfattning att kroppen inte hinner städa undan ordentligt, varför ny frisk vävnad bildas ovanpå placken och därmed genererar en successiv förtjockning, som småningom stör omloppet så till den grad att en infarkt uppstår.

Frågor att ställa här är 1) varför makrofager angriper dessa transportfordon, och 2) vad denna plack egentligen består av. Om vi börjar med den senare frågeställningen visar ett flertal analyser av kompositionen av denna plack att linolsyra (omega-6) är den mest frekventa ingredienten, med närmare fyrtio procent. Därefter kommer oljesyra (omega-9, 18:1n9), en enkelomättad fettsyra som förekommer rikligt i olivolja. Båda är rejält förhöjda i förhållande till normal komposition.

Plack i ateroskleros består främst av linolsyra, som bara kan komma från dieten. Ät inte linolsyra, och ingen plack formeras.

Det man ska ta fasta på här är att kroppen inte på egen hand kan tillverka linolsyra. Det är en så kallad essentiell fettsyra som måste tillföras med dieten, medan oljesyra enkelt kan produceras. Oljesyra är tillsammans med palmitinsyra (mättad, 16:0) en av de mest frekventa syrorna i kroppsfett, och det är därför normalt att sådan transporteras med lipoproteiner.

Förekomsten av linolsyra i plack ger emellertid en delförklaring till MCE-experimentet ovan, nämligen att för högt intag av fettsyran orsakar plack och därmed åderförfettning och hjärtsjukdom. I själva verket orsakar linolsyra fler problem än så, men vi kan här nöja oss med att betrakta den kardiovaskulära komponenten.

På frågan varför detta sker är svaret oxidering. Fleromättade fettsyror har ett antal dubbelbindningar i kolkedjan, vilket gör dem till föremål för oxidering via fria radikaler. Det sker i kedjereaktion, så att när en kedja poppar och bildar en stel mättad transfettsyra, så poppar resten i snabb följd. Sådana transfetter betraktas av immunförsvaret som främmande inkräktare, varför makrofager skrider till verket för att eliminera dem, inklusive det omgivande lipoproteinet.

Men kedjereaktionen gör att det blir en veritabel massaker som efterlämnar alldels för mycket skräp, vilket utgör grunden för plack och ateroskleros. Att det är LDL med tät ansamling fett är i detta avseende naturligt, då kedjereaktionen får störst effekt där.

Linolsyra räknas som en essentiell fettsyra, även om det egentligen är derivatet arakidonsyra (20:4n6) som är den essentiella komponenten. Men vid för högt intag och i obalans med omega-3-syror uppstår oxidation, och sjukdom följer. I naturligt tillstånd finns inte linolsyra i sådan mängd som erbjuds av industriell ultraprocess, utan balansen omega-6:omega-3 är helt jämnt fördelad, medan den i den moderna tillvaron är närmare 15–20 eller än högre – härav sjukligheten.

MCE gav patienter en tokhög dos av linolsyra.

Mättat fett kan å andra sidan inte oxidera, i vart fall inte under normal temperatur, utan är stabilt. Man finner alltså inte (naturliga) mättade fetter i plack i onormal omfattning, och därför är mättat fett inte heller en orsak till hjärt- och kärlsjukdom. Det är ren energi, i likhet med enkelomättade fetter som oljesyra, som är helt neutrala ur inflammatorisk synvinkel. Däremot kan hydrogeniserade mättade fetter framställda ur «vegetabiliska» oljor i ultraprocessad skräpmat orsaka samma slags problem, eftersom kroppen ser dessa substanser som främmande.

Dessa rön har varit allmänt kända i fyrtio år, men ändå fortsätter man från myndighetsvänstern att rekommendera rapsolja och andra «mjuka fetter» och margariner med hög halt av linolsyra. Det är en form av metabol woke att framhärda sålunda, eftersom man borde veta bättre. Datan är entydig: det är linolsyra i placken, inte mättade fetter, och det är linolsyra som i RCT-experiment orsakar högre dödlighet, inte mättade fetter.

Här brukar myndighetsvänstern, likväl som den allmänna veganvänstern, framföra att kött och mejeri minsann också innehåller såväl linolsyra som transfetter. Så är det, men det är å ena sidan konjugerad linolsyra som kroppen vet att hantera på ett annat sätt, och så är även fallet för naturliga transfetter i mejeri – det är i själva verket nyttiga fettsyror, till skillnad från de industriellt framställda «vegetabiliska» fröoljorna.

För att ytterligare komplicera saken är hög halt av glukos och fruktos i kombination med fett eller protein en grund för plackbildning, då i form av glykering. Det är fortfarande linolsyra som är den fundamentala boven, men man kan alltså göra cocktailen värre med stora mängder fritt socker i läsk och annan skräpmat.

Det står var och en fritt att lita på myndighetsvänstern i Livsmedelsverket, och att därmed häva i sig rapsolja i kombination med stora mängder kolhydrater, vilket enligt denna analys är ett recept för en katastrof. Eller så tar man till sig de entydiga rön som finns, och anpassar livsföringen därefter. Det innebär att sky linolsyra och «vegetabiliska oljor» som pesten, tillsammans med fritt socker och ultraprocessade substanser.

Alldeles oavsett om man är vegan, vegetarian eller karnivor eller föredrar någon annan specifik diet av det ena eller det andra skälet, bör man alltså särskilt se linolsyra och fritt socker med stor skepsis. Det är substanser som orsakar omfattande skada i organismen.

En bredare framställning om bias och fusk i forskningen.

Kina Politik Teknik USA Vetenskap

Kina tar AI-täten

Inläggsförfattare Av Niklas Dougherty
Inläggsdatum 2025-01-25T10:58:01+01:00 CET

Amerikanska regimens ambition sedan åtminstone Obama har varit att sätta krokben och sätta upp hinder för Kina, så att man kan behålla sitt teknologiska försprång. Exempelvis Wolf Amendment från 2011 förbjuder Nasa att samarbeta med sin kinesiska motsvarighet, i syfte att försvåra och fördröja landets rymdprogram samt utveckling av interkontinentala robotar.

Det har ju gått så där, med tanke på att Kina numera har momentet i den nya rymdkapplöpningen och i ensamt majestät har utvecklat hypersoniska interkontinentala robotar. Medan Internationella rymdstationen förfaller, förfogar Kina över toppmoderna Tiangong, snart den enda rymdstationenen i omlopp.

På samma sätt har den amerikanska skurkregimen sedan Sleepy Joe Bidens tid infört allt fler och hårdare exportrestriktioner kring halvledarteknik, särskilt grafikprocessorer av modernaste snitt, under förevändning att sinka den fortsatta kinesiska militära utvecklingen. Men den egentliga ambitionen är att obstruera landets tekniska utveckling överlag, oberoende av militära applikationer – för robotar behövs faktiskt inga Nvidia-processorer.

Särskilt gäller att man vill förhindra att Kina tar ledning i artificiell intelligens, eftersom det finns en allmän uppfattning om att den som dominerar AI också kommer att dominera världen. Och för AI krävs omfattande processorkraft i gigantiska kluster av hypermoderna GPU, vilket alltså är motivet för exportrestriktionerna, sanktionerna och annan «economic coercion».

Faktum är att detta företag ett tag såg ut att bära frukt, och USA utropade slutlig seger när OpenAI lanserade ChatGPT-4 under 2022. Kina halkade på efterkälken, och med ständig brist på chips och annan elektronik skulle man aldrig komma i kapp. Så var i vart fall tanken.

Men sedan dess har Kina gjort snabba framsteg i litografisk utrustning för processortillverkning och därmed drastiskt knappat in på det amerikanska försprånget. Nöden är alla uppfinningars moder, och det är därmed bara en tidsfråga innan man är ikapp och förbi, givet att man har så många fler intellektuella resurser att tillgå.

Faktum är att det även i USA främst är kinesiska forskare som driver utvecklingen av AI, varför den amerikanska regimens paranoja kring kineser riskerar att äventyra landets fortsatta konkurrenskraft. Allt fler kinesiska forskare i USA återvänder till modernationen under McCarthy-liknande program som China initiative och allmän sinofobisk rasism i USA.

Därför ska man inte heller bli förvånad över att Kina nu har lanserat en storskalig språkmodell som överträffar eller är i paritet med amerikanska konkurrenter på varje område, men till en liten bråkdel av de senares utvecklingskostnader. Än värre, ur amerikansk synvinkel, är att denna LLM är öppen källkod och flera ordningar mer effektiv.

DeepSeek (深度求索, Shendu qiusuo), som företaget heter, lanserade i december DeepSeek-V3, med en träningskostnad motsvarande sex miljoner US-dollar. Det är drygt en procent av Metas kostnad för att träna LLaMA, och visar därmed hur mycket mer effektiv algoritmen är – det som kostar är nämligen processorkraften.

Kina har således tagit sig förbi det hinder amerikanerna satte upp, och därtill kommit ur fällan mer agil än sina konkurrenter. Därmed har man faktiskt tagit initiativet även i den fortsatta utvecklingen av AI, och har nu momentet framför sina klumpigare motsvarigheter i Silicon Valley. DeepSeek är samtidigt mest en akademisk tillämpning, och vad som döljer sig i labben hos Baidu, Tencent och Alibaba vet man inte riktigt, men sentimentet är att USA nog kan ställa in segerfesten tills vidare.

Hälsa Kultur Politik Vetenskap

Hård klapp till Livsmedelsverket

Inläggsförfattare Av Niklas Dougherty
Inläggsdatum 2024-12-23T11:40:47+01:00 CET

Moderatregimen uppdaterar direktiven till ~~Rapsböndernas centralorganisation~~ Livsmedelsverket, efter att myndigheten aviserat förslag till nya kostråd. Det gäller framförallt rekommendationer kring rött kött, som föreslås ändras från 500 gram till 350 gram per vecka, och där regeringen ser att myndigheten har ett alldeles för ensidigt och snävt fokus på klimat.

Den nya politiska styrningen innebär således att verket åläggs att bredda kriterierna, och att i konsekvensanalysen undersöka hur rekommendationen kring rött kött antas påverka folkhälsan, den biologiska mångfalden, livsmedelsberedskapen och livsmedelsproduktionen, utöver den klimatmässiga aspekten.

Man ska här vara klar över att de så kallade Nordiska näringsrekommendationerna har tagits fram med klimatet som övergripande ledstjärna, så till den grad att en rad forskare har lämnat arbetet i protest. Det blir aldrig bra när man låter en enskild parameter utgöra överideologi, och det gäller även i detta fall.

I praktiken innebär rekommendationen att allmogen måste skära ned sin konsumtion av rött kött med två tredjedelar, vilket om det skulle infrias dels skulle medföra omfattande konsekvenser för boskapsnäringen, och dels påverka folkhälsan tämligen negativt.

De «studier» Livsmedelsverket åberopar är av epidemiologisk natur, med relativa riskfaktorer av så ringa grad att det inte går att skilja från statistiskt brus. Det finns helt enkelt inga som helst bevis av värde för att rött kött skulle vara hälsovådligt i något som helst avseende och i någon som helst dos, men man anför ändå en sådan diskurs.

Nämligen för att man är helt uppsnurrad kring klimataspekten, och därför griper varenda halmstrå för att forma verkligheten efter den ideologiska kartan. Så får vetenskapligt arbete helt enkelt inte bedrivas, och sådan doktrinär rappakalja är inte till båtnad för det svenska folk och den svenska nation.

Uppenbart är att landsbygdsministern här har tagit till sig av den kritik som har framförts kring verkets förvirrade arbete, bland annat om biotillgänglighet av järn vid en så ytterligt ringa mängd kött, enkannerligen med avseende på flickor och unga kvinnor. Kullgren kunde lika gärna ha utökat med vitaminer A, D, E, K och B₁₂, som samtliga har animaliskt ursprung, likväl som med omega-3-fettsyror.

Men mer centralt ur regeringens synpunkt tycks vara hållbarhetsaspekten, där det etablerade ekosystemet med boskapshållning i kombination med odling av grödor utgör en stabil helhet som riskerar att omintetgöras med en ekofascistisk hållning kring kött. Det går därvid stick i stäv med ambitionen att säkra den svenska livsmedelstryggheten och stärka det civila försvaret, vitala aspekter som helt enkelt måste gå före flummig rödgrön ideologi.

Allra viktigast är dock människors hälsa, och den får inte vara föremål för kompromiss med politiska mål. Regeringen borde därför inrätta ett institut som alldeles förutsättningslöst och med den högsta grad av vetenskaplig stringens ger kostråd ur och enbart ur hälsomässig aspekt, så får de andra komponenterna delibereras med sådana råd som utgångspunkt. Folket ska veta vad som är nyttigt per se att äta, och till den kategorin hör definitivt rött kött.

Hälsa Kultur Politik Vetenskap

Sojavänsterns lögnare

Inläggsförfattare Av Niklas Dougherty
Inläggsdatum 2024-12-20T06:33:21+01:00 CET

Kommunistwebben likväl som myndighetsvänstern har ett helt instrumentalt förhållande till vetenskap, och man väljer sina körsbär med den största noggrannhet för att få statistiken att passa narrativet och den ideologiska modedoktrinen för dagen. Exempel i veckan utgörs av någon vegan i Aftonbladet vid namn Amelie Björck, som missbrukar fakta och hittar på sina egna samband för att förfäkta sin ståndpunkt.

Denna är att allt talar mot köttkonsumtion, nämligen «lidandet, klimatet och hälsan», men här ska vi bara uppehålla oss vid den sistnämnda faktorn. Skribenten upprepar här myndighetsvänsterns förväntade kostråd om att sänka konsumtionen av rött kött från 500 gram till 350 gram. Det är per vecka, och inte per dag som man kunde tro.

Folkhälsan sägs här vara huvudargumentet, nämligen att vi behöver få ned fallen av T2D, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Men förutom att det är en tämligen bisarr tankefigur att kött skulle kunna orsaka diabetes, finns i verkligheten ingen korrelation alls mellan konsumtion av rött kött och incidens av diabetes, cancer och hjärtsjukdom.

Ingen korrelation föreligger mellan konsumtion av rött kött och cancer eller andra sjukdomar, och därmed inte heller något samband. (Källor: Jordbruksverket, Socialstyrelsen)

Tidningens skojare försöker ändå finna upp ett sådant samband genom att citera den totala köttkonsumtionen från 1960, som enligt jordbruksverkets statistik har ökat från 51 kg till 79 kg per person och år. Siffran är korrekt angiven, men djävulen finns i vanlig ordning i detaljerna.

Man kan även plotta mot incidens av fetma och diabetes, med samma resultat. Ingen korrelation föreligger. (Källor: Jordbruksverket, Folkhälsomyndigheten)

Det är ju det röda köttet man angriper, men i verkligheten har konsumtionen av sådant kött varierat inom ett smalt band, med en marginell ökning från 49 kg per person och år 1960 till 56 kg 2023. Det motsvarar blott 14 %, medan de nyupptäckta cancerfallen har dubblerats sedan dess.Vidare är konsumtionen av rött kött nedåtgående sedan 2011 på grund av klimatpropagandan, men det påverkar inte alls incidensen av sjukdomar.

En korrelation gör inte ett samband, men utan korrelation kan samband överhuvudtaget inte föreligga. R² ligger här på 0.63, vilket betyder att korrelationen är tämligen usel.

Konsumtionen av fågel har femtondubblats och står för nära hela ökningen av köttkonsumtionen sedan 1960. (Källor: Jordbruksverket, Socialstyrelsen)

Det visar sig att nästan hela ökningen av konsumtionen av kött härleds till fågel, som har ökat från 1.55 kg per person och år 1960 till 23.46 kg 2023. Det är en femtonfaldig ökning, som dessutom korrelerar utmärkt med incidens av cancer och andra sjukdomar (R² = 0.97). Betyder det att det är det vita köttet som är boven i dramat?

Kanske indirekt, då fjäderfän utfodras med soja, majs och konstfoder med hög halt av inflammatorisk omega-6, och då sådan kyckling ofta friteras med toxiska industrioljor tillsammans med likaledes friterad potatis och annat ultraprocessat skräp. Men köttet i sig är förstås inte orsak till sjukdomsutveckling.

Konsumtionen av grönsaker korrelerar väl med sjukdomsutvecklingen, men en korrelation utgör inte nödvändigtvis ett samband. En korrelation är ett **nödvändigt men inte tillräckligt villkor**. (Källor: Jordbruksverket, Socialstyrelsen)

Vill man ljuga sålunda med statistik kan man lika gärna angripa grönsakerna, vars konsumtion har ökat från 24 kg per person och år 1960 till 62 kg 2023. Korrelationen med exempelvis cancer är god (R² = 0.96), men det är för den skull ingen som på allvar tror att det är spenat som orsakar cancer och diabetes.

Är det månne mjölken som ger cancer diabetes och annat, så som sojavänstern menar? Statistiken ger inget stöd för den befängda hypotesen, men däremot för dess motsats. Korrelationen är invers. (Källor: Jordbruksverket, Socialstyrelsen)

Veganerna i sojavänstern har tidigare angripit mjölk som en annan orsak till diabetes och andra sjukdomar. Men fakta här är att diabetes korrelerar inverst med konsumtion av mjölk, då mättade fettsyror med udda antal kolatomer i mejeriprodukter visar sig ha goda egenskaper för hälsan. Diabetes har istället störst utbredning i Mellanöstern bland gryn- och oljeätande populationer av samma skrot och korn som arabvänstern vid Aftonbladet.

Kanske är det det förment skadliga mättade fettet som är upphovet till sjukdom? Nej, inte heller här ger tillgänglig statistik stöd för en sådan virrig hypotes, utan återigen för dess motsats. Korrelationen är invers. (Källor: Jordbruksverket, Socialstyrelsen)

Det skulle då vara det mättade fettet som är den skadliga komponenten, enligt veganvänsterns förvirrade resonemang. Men konsumtionen av mättat fett har drastiskt minskat till följd av myndighetsvänsterns skräckpropaganda med rötter i 1950-talets pseudovetenskap, vilket bland annat framgår i statistiken över konsumtionen av smör och mjölk, som båda har fallit drastiskt.

Den kolesteroltunga konsumtionen av ägg är statisk, och ger således ingen korrelation, och än mindre samband, med utveckling av sjukdom. (Källor: Jordbruksverket, Socialstyrelsen)

Den som letar efter korrelationer och samband mellan mättat fett och sjukdom kommer således inte att hitta några andra än inversa sådana. Det egentliga folkhälsoproblemet är snarare att vi har övergått från att äta naturlig och mättande mat som smör och mjölk till ultraprocessat skräp, inklusive en drastiskt ökad konsumtion av rapsolja, margariner och andra industrioljor, just det plantbaserade skräp som klimat- och myndighetsvänstern förordar.

Gryn- och oljeätande arabvänstern angriper gärna alla slags animalier, men alla data visar entydigt att dessa inte har något att göra med sjukdomsincidens. (Källor: Jordbruksverket, Socialstyrelsen)

Vi kan även inkludera andra animaliska produkter som fisk och ägg i ekvationen, och vi ser då att konsumtionen av sådana varuslag är statiska över tid. Det föreligger därmed ingen korrelation alls mellan konsumtion av sådana livsmedel och incidens av sjukdom. Ändå är det animalier man ständigt angriper, istället för det ultraprocessade skräpet och den överdrivna konsumtionen av raffinerat gryn och korn – det verkliga upphovet till diabetes.

Det står vegovänstern fritt att argumentera för sin sak, men gör det då med verkliga fakta och med intellektuell hederlighet. Snedvrid inte verkligheten som den faktiskt är med påhittat gods, och sprid framförallt inte hälsovådliga ståndpunkter till allmänheten.