Reklamombudsmannen, som är något slags privat stiftelse, är en självutnämnd marknadsdomare med en självpåtagen «rätt» att «fälla» reklam som inte följer rådande vänsterkommunistiska «värderingar». Enligt egen utsago syftar verksamheten till «självreglering» för att undanhålla «lagstiftaren» från att yttermera inskränka uttrycksfriheterna, enkannerligen de med kommersiell bäring.
Vad en «fällning» egentligen innebär, annat än att en klick vänsterkommunistiska förståsigpåare uttrycker sin förfasan, är skrivet i stjärnorna, men en sådan mekanism kan givetvis inte ha laga kraft. Det är en av ett flertal liknande pajasinstitutioner i syfte att ge sken av «ansvarstagande» bland marknadens «aktörer».
Huruvida en «influencer» kan räknas till sådana «aktörer» är oklart, men i vilket fall som helst har någon Lovisa Worge «fällts» för att ha brustit i «socialt ansvar» i en annons, nämligen genom att visa upp sig själv och sin naturligt smala och hälsosamma kropp i samband med produktreklam. Ty i «ombudsmannens» optik är kvinnan i fråga nämligen «extremt mager», då «nyckelbenen och revbenen på bröstkorgen» framträder tydligt i urringningen.
Vilket de naturligtvis gör på en normal kropp, men i det fettoideal som präglar Sverige – och av allt att döma även «ombudsmannen» – blir detta till en black om foten, då man hellre lyfter ett vänsterkommunistiskt «kroppspositivistiskt» ideal av mullighet och övervikt.
Det är nu inte det enda woke-idealet man förordar, utan man har även fokus på «mångfald och inkludering». För den som till äventyrs undrar varför varannan klädmodell är neger, i fullständigt vanställd överproportion till verklighetens fördelning.
Nog för att ätstörningsproblematik finns, men den åtgärdas inte genom att angripa normala kroppar i reklamen eller andra sammanhang, utan har andra bevekelsegrunder. För att tackla det problemet behöver marknadens «aktörer» nog gå samman för att frivilligt angripa alla former av skräpmat med en frivillig straffskatt, då «lagstiftaren» inte ens förstår problemet.
En sådan fettoombudsman kan å alla feta personers vägnar kratta manegen för ett hälsosamt liv genom självreglering på marknaden, på det att allt tillsatt socker, all tillsatt vegetabilisk olja, all energidryck, allt godis och alla andra sötsaker och onyttigheter dels mångdubblas i pris, dels förses med motsvarande dödskallemärkning.
Det vore att ta «socialt ansvar»! Medan självcensur och angrepp på de grundläggande demokratiska friheterna bara är vänsterkommunistiskt trams som inte kostar företagen pengar, utan mest är ett slags sliskig godhetssignalering.
