Medan Europa går ned sig i meningslöst krig, inflation, recession, energikris och avindustrialisering, står Kina fortsatt starkt. Visserligen har man lidit en del skada av det pandemiska slutspelet med ett otal nedstängningar samt en irriterande fastighetsbubbla, men samtidigt har man normal inflation, stark export och god orderingång.
Mycket talar vidare för att landet kommer att släppa nollcovid så fort partikongressen har utsett Xi Jinping till generalsekreterare för en tredje mandatperiod, eftersom han och den nya ledningen då är mer fri att ta risker. När Kina öppnar upp så sakteliga lär tillväxten ta fart igen, och man lämnar då ett sargat Europa efter sig med bred marginal.
Nationaldagen till ära har Kinas luftfartsmyndighet certifierat luftvärdighet för det inhemska passagerarplanet Comac C919, som därmed har drifttillstånd att trafikera luftrummet per omgående. Det betyder att Kina blir mindre beroende av Boeing och Airbus, och att man på sikt kan konkurrera med nämnda bolag på exportmarknaden.
För närvarande ligger några hundra ordrar från inhemska operatörer, medan antalet färdigbyggda plan än så länge understiger dussinet. Utländska operatörer lär vänta på att barnsjukdomar upptäcks och åtgärdas, och att modellen når en viss mognad. Det sagt finns ingen anledning tvivla på att man småningom blir en stark konkurrent till de västerländska fabrikanterna.
Det är i viss mån en parallell till Japans tidigare industriella utveckling, och man ser i framförallt Washington med viss bävan inför Kinas tekniska frammarsch. Det är också därför man med alla medel försöker sätta käppar i hjulet för landet, för att sinka den vidare utvecklingen.
Bryssels problem är förstås ett helt annat, och frågan är hur den förhandenvarande energikrisen och recessionen slår mot Airbus och underleverantörer. Det är prioriterad industri, men fördyringarna på grund av inflation och annat slipper man inte undan, varför Comac kan konkurrera med inte minst en billigare prislapp.