Klappjakten på den radikala vänstern är nu i gång i USA, efter mordet på den konservative agitatorn Charlie Kirk. Det får i sin tur vänstern att protestera, och man menar att högern nu använder sig av samma slags deplattformering och cancelkultur som vänstern tidigare har gjort sig ökänd för.
Det är en korrekt observation, men högern har länge tålmodigt predikat det fria ordet, bara för att gång efter annan få se sig deplattformerad vid universitet och andra institutioner. Vänsterns modus operandi är här sedan länge att tysta dem vars åsikter man ogillar, genom angiveri, stigmatisering och ytterst dödligt våld.
Demokratin kan inte lägre tolerera detta förfarande, oavsett från vilken kant på det politiska spektrat det emanerar. Man kan kanske blunda för att nynazister och supremacister angrips emellanåt av sina fiender på den andra ytterkanten, men när samma vänster samtidigt ständigt förflyttar mittpunkten allt längre vänsterut, hamnar helt ordinära konservativa och libertära krafter i dess fokus.
Samma ordning gäller för övrigt i Sverige, även om vi där ännu inte har det dödliga våldet. Här arbetar förment respekterade mediehus som Expressen med angiveri och uppsökning av medborgare som metod, i intimt samarbete med vänsterns informationsbyrå Expo, som i sin tur är ett utskott av den vänsterextrema rörelsen Antifascistisk aktion (AFA).
Den ordningen måste upphöra, ty demokratin fordrar att var och en utan undantag kan komma till tals utan att motarbetas av etablissemanget och staten, som direkt finansierar de krafter som stör ut andras åsiktsbildning. Åsikter, oavsett innehåll, delibereras i debatt, och bara i debatt, inte genom våld, inte genom att förvägra människor en plattform, inte genom att ange människor för deras arbetsgivare eller andra, inte genom att skämma människor i reportage i de stora drakarnas tabloider.
Yttrandefriheten är förstås helt deformerad i Sverige, men utöver våldsmaktens klappjakt på oliktänkande föreligger även en allvarligare form av självcensur, fenomenet att människor drar sig för att uttrycka sin åsikt i rädsla för att stigmatiseras och få löpa eriksgata i pressen eller stötas ut ur bektantskapskretsen. Åsiktskorridoren lever i allra högsta välmåga i Sverige.
Vi gillar helt enkelt inte olika i detta knäppa land, utan kräver att var och en tycker exakt likadant, om allt från Ukraïna och Putin till Sverigedemokraterna och invandring. I annars fall tar vi armlängds avstånd och håller för näsan.
Men så fungerar inte demokrati. Demokratins livsluft är debatten mellan oliktänkande, yttrandefriheten, samt friheten att utan hinder av något slag inhämta information i allehanda ärenden, inklusive från utländska sajter som ryska RT, som numera är blockerad i Europa. De friheterna existerar inte ens på pappret längre, men värre än så är att de har ytterligare begränsning i åsiktskorridoren, i den sociala ordning som föreligger.
Än värre är hur denna ordning resulterar i cancelkultur, genom att blockera talare vid universitet eller andra institutioner, stänga bankkonton och andra fullständigt vidriga metoder att förvägra medborgare att delta i det demokratiska samtalet utan repression. Det har samtidigt blivit helt rumsrent att agera sålunda, i tron att man därmed står på den goda sidan, när man i själva verket är demokratins dödgrävare.
De krafter som sålunda stör ut demokratins fundament måste motarbetas och oskadliggöras, och bland de krafterna återfinns den radikala vänsterns väpnade gren AFA och dess mer civila variant Expo. Sådana ingrepp i demokratin måste helt sonika förbjudas, och den typen av illegal informationsinhämtning som Expo bedriver måste på samma sätt olagligförklaras.
USA måste gå i spetsen för denna nyordning, genom att på hemmaplan borga för att Antifa (AFA) och dess mångahanda utskott i den radikala vänstern klassificeras som terrororganisationer, och därefter kräva att «allierade» följer upp på samma vis, ytterst under hot om handelskrig och andra repressalier. USA kan för en gångs skull göra mycket gott här genom att likvidera denna för demokratin ytterligt skadliga extremvänster och åter upphöja yttrandefriheten till grundbult.
