Snövit och de sju dvärgarna i 1937 års animerade tappning är en ganska banal skildring med moderna mått mätt, men räknas ändå som ett klassiskt mästerverk med enastående betyg bland kritiker och allmänhet. Den som vill utmana den givna bilden av Snövit kan därför räkna med uppförsbacke.
Visserligen har jag inte sett 2025 års nytolkning, och inte heller avser jag göra det, då de recensioner som föreligger är avskräckande nog. Jag har tillräckligt med film på kö för att befatta mig med medelmåttiga produktioner eller rent av skräp. Men man kan ändå ha åsikter om den metadebatt som har uppstått, faktiskt långt innan filmens premiär.
Bland annat har synpunkter framförts angående huvudrollinnehaverskan Zeglers etnicitet, med andemeningen att en spanskättad person inte skulle passa i rollen som Snövit. Man menar att det är en form av woke när Disney sålunda omtolkar en given föreställning.
Sant är att Disney verkligen har ett sådant modus operandi, och att man likt andra företag som har fört fram en vänsterradikal agenda har fått plikta för det. Lika sant är att sådana tendenser förekommer även i denna upplaga av Snövit, bland annat en riklig förekomst av negrer och andra etniciteter som inte riktigt rimmar med medeltidens Europa.
Men Zegler och Gadot har inte så mycket med detta att göra, utan är ganska träffsäkra val av skådespelerskor för att besätta rollerna. Schneewittchen är visserligen en tysk historia, men den har en lång rad föregångare och paralleller och är därför att främst betrakta som en paneuropeisk saga. Zegler är inte heller «brunare» än «originalet», enligt en snabb färganalys.
Det hade varit radikalt annorlunda om man i rollen hade satt en afrikansk eller arabisk skådespelerska, eller varför inte en man för att riktigt ta ut wokesvängarna? Eller om man hade smugit in *2SHBTQIAP++ som man brukar göra här och var. Även om man har full konstnärlig frihet att göra så.
Då är kritiken mot bruket av datoranimerade dvärgar nog aningen mer befogad, men kanske ändå inte. Dvärgar i facket hade hellre sett att man nyttjar deras talanger, eftersom kortväxta har ett tunt utbud av roller att besätta. Å andra sidan har Disney agerat så just för att vara originalet troget, eftersom man vill bevara dvärgarnas morfologiska karakteristik. Mellan en sten och en hård klippa…
Man måste nog ändå lita på kritikerkåren, som delar ut måttliga beyg i medel. Ruttna tomater ger 5.4/10 i medelbetyg, med bara 44 % positivt inställda. Metacritic hamnar i mitten, med 50/100. Å andra sidan är den senares tittarpoäng fullständigt urusla 1.2/10, till och med sämre än IMDb:s snitt om 2.1/10.
Det räcker för att avstå, men å ena sidan bör man egentligen fråga vad barnen tycker, eftersom de kan förväntas ha en fördomsfri värdering utan politisk bias, och å den andra brukar kontroversiella filmer omvärderas med tiden när kontroverserna tappar kraft och produktionen kan bedömas på konstnärliga meriter.