Denisova-människan, en systerlinje till neandertal med utbredning över Asien, har tidigare bara påträffats i små fragment i Denisova i Sibirien. På samma sätt som H. sapiens förökade sig med neandertal i Europa, skedde motsvarande hybridisering i Asien, och asiater har därför alltjämt 2–7 % DNA från denisova. Trots den stora utbredningen har man inte påträffat andra fossil av denisova, beroende på att Asien ofta lämpar sig sämre för fossilisering.
Men en käke som hittades i Xiahe i Gansu på Tibetplatån 1980 har nu analyserats för DNA, och undersökningen visar att det är denisova. Fossilet dateras till -160 ka, långt före det att människor utvandrade från Afrika vid -70 ka. Det intressanta är att denisova har samma mutation i genen EPAS1 som moderna tibetaner, en förändring som medger anpassning till hög höjd (3000 meter).
I det vetenskapliga nyhetsflödet sprids nu saken som att tibetaner har ärvt egenskapen från denisova, men lite tankeverksamhet ger att så inte kan vara fallet annat än indirekt. De flesta moderna asiater borde i så fall ha ärvt samma mutation, speciellt de hankineser som för 3000 år sedan ingick i samma urpopulation (qiang) som tibetaner, men man ser en avsevärt lägre frekvens bland han.
Det faktum att tibetaner vandrade upp mot bergen med början för 3000 år sedan indikerar därför att mutationen antingen har selekterats starkt under ett antal generationer, eller att den (mindre sannolikt) har inträffat ånyo under samma selektionstryck. Detta är nämligen 35 000 år efter det att denisova försvann eller integrerades i H. sapiens, och det vore konstigt om bara en liten grupp skulle ha behållit denna mutation – tibetanerna stammar ursprungligen från låglandet.
Saken visar att naturen svarar snabbt med selektion för nya miljöer. Tibetanerna är inte ensamma om att leva på hög höjd, och populationer i Afrika och Sydamerika har utvecklat andra mekanismer för att hantera den syrefattiga mijlön. För sydamerikanska folk i Anderna ska man då veta att även dessa bär på denisovagener i egenskap av sibirier som utvandrat vid -16 ka, och alltså inte har nyttjat den befintliga EPAS1-mutationen.
Den spännande avtäckningen av vårt genetiska förflutna sker i allt raskare takt, och förekomsten av ett antal linjer neandertal och denisova samt ett par okända kreatur gör det här till det mest spännande äventyr man kan föreställa sig. Det är berättelsen om vilka vi är och hur vi blev olika folkslag.