Amerikanska skurkstaten har samlat en armada i Karibiska havet för att sätta press på Venezuela. Någon invasion lär det emellertid inte bli tal om, eftersom man för närvarande bara har 17 000 man att sätta in i en sådan operation mot ett land av tämligen stora dimensioner, därtill med ruggig terräng. Man har inte heller understöd i form av närliggande baser, och det är över tvåhundra mil till amerikanska fastlandet.
Däremot drar man sig inte för att i strid med internationell lag beslagta transportfartyg som lämnar Venezuela, under förvändning att de «olagligen» transporterar «sanktionsbelagd» olja. De unilaterala sanktionerna står USA självt för, en form av «economic coercion» som saknar stöd i internationell rätt. De pråmar man approprierar är för övrigt inte ens medtagna på skurkstatens märkliga lista över «sanktionerade» farkoster.
Men även den svenska lilla valpen vill gärna mopsa upp sig och leka stor vovve, i skuggan av den amerikanska byrackans beskydd. Därför trakasserar man ett ryskt handelsfartyg i sjönöd genom märkliga bordningar i regi av paranoida svenska myndigheter. Något suspekt hittade man givetvis inte, men man fick i alla fall tillfälle att visa sig på styva linan och «markera» mot Moskva.
Någon gubbe intervjuas på förekommen anledning av statstelevisionen angående händelsen, och kufen tycker att det «känns jobbigt» när den «verklighet man läser om och ser på TV kommer väldigt nära». Det är ett fucking fraktfartyg, inte ett hangarfartyg… snubben borde nog sluta kolla på statsteves propaganda och ge sig ut på havet där dessa båtar har funnits i alla tider. Ryssland har lika mycket rätt att nyttja Östersjön som andra.
Till saken hör emellertid att fartyget hör till ett bolag som är «sanktionerat» av västmakter, under förevändning av att andra fartyg i koncernen sägs ha transporterat nordkoreansk ammunition till Ryssland för bruk i Ukraïna. Det faller förstås på sin egen orimlighet, då man inte skulle utsätta sig för risken att tappa en sådan last till västerländska kanonbåtar, och det naturliga transportsättet för sådant gods är givetvis tåg.
Men här behövs inga bevis, utan man tar sig rätten och friheten att betrakta vartenda ryskt fartyg som illegalt i någon mening, som ett led i de västerländska hybridoperationerna och terrorn mot ryska intressen. Man har ensidigt «sanktionerat» ryska fartyg, varvid den så kallade skuggflottan har växt fram i den reguljära flottans ställe.
Som svar på den manövern har västmakterna visat allt mer intresse för dessa rostiga skorvar, i syfte att yttermera dra åt tumskruvarna. Metodiken minner om den som den amerikanska skurkstaten utövar i Karibiska havet, men skillnaden är att Venezuela bara kan se på, medan Ryssland har muskler att agera.
Numera flaggar skuggflottan öppet ryskt, samtidigt som beväpnad eskort förekommer emellanåt för att säkerställa att man inte trakasseras av EU-styrkor. Det är en sak att borda ett strandat fartyg, men man är inte lika tuff när det finns ryska jagare i krokarna.
Risken är att man ökar spänningen och utlöser en mindre skärmytsling när man på detta sätt blir allt mer aggressiv gentemot ryska handelsfartyg, en gnista som kan leda till storkrig. Man ska ha i minnet att blockader av det slaget i historien ofta har lett till krig, exempelvis de amerikanska oljesanktionerna mot Japan 1941.
Vad vi ser är kanonbåtsdiplomatins återkomst, en form av militärt hot till havs som var vanligt under 1800-talet och det tidiga 1900-talet, men som inte har någon plats i den moderna tillvaron. Att spärra andras ekonomiska livlinor är en krigshandling, och därför ska man inte heller bli förvånad om ett kraftigt svar en dag kommer i retur.