Uppfostringsmyndigheten Livsmedelsverket har klimatet som överideologi, per instruktionsbrev från regeringen. Därför genomsyrar klimatmässiga aspekter allt som verket handhar, från livsmedelshantering i butikerna till de kostråd man med jämna mellanrum publicerar.
Men eftersom sagda kostråd tar avstamp i klimatet snarare än artriktig näring, är råden inte kompatibla med verkligheten. Folk mitt i livet äter givetvis inte så som verket rekommenderar, och man är förmodligen inte ens medveten om att dessa knasiga rekommendationer ens existerar.
För prekariat av olika slag är emellertid Livsmedelsverkets rekommendationer A och O, och de styr således vad som serveras i institutionerna, som skolan, sjukvården, kriminalvården, äldreomsorgen med mera. Och det är just där bristerna i råden snabbt ger sig till känna.
Få kunde väl bry sig om att intagna klagar över den smala kosten, som man menar inte täcker det egentliga energibehovet. Men samma sak gäller det uppväxande släktet i skolan, som ratar baljväxter och rotmos till förmån för godis och «energidrycker» i närmaste butik. Detta enligt en ny rapport från verket självt, som dock menar att det inte är maten det är fel på utan den «stressiga miljön». Men hade det varit sant skulle man förmodligen ha köpt samma slags mat i butiken?
En annan grupp som drabbas hårt av Livsmedelsverkets «gröna» råd är seniorer, vars tilltagande sarkopeni inte gynnas av den veganska svältkost man tvångsserveras med på uppfostringsanstalter för äldre. På förekommen anledning har uppfostringsmyndigheten för detta klientel hastigt tagit fram rekommendationer som mer liknar de som den amerikanska administrationen nyligen lanserade, med betydligt större fokus på protein.
Proteinrik föda är inte minst kött, som verket har allergi mot. Rekommendationen om den absurt lilla mängden om 350 gram rött kött i veckan kvarstår visserligen även för äldre, men med tillägget: Rött kött och chark kan dock behöva prioriteras för att tillgodose ett tillräckligt intag av protein. […] Vid svårigheter att täcka energibehovet kan rådet om att begränsa köttintaget till högst 350 gram per vecka i vissa fall behöva stå tillbaka.
Även det 1950-talsmässiga fokuset på «magra» mejeriprodukter får ge vika för rådet: Vid svårigheter att täcka protein och energibehovet rekommenderas fetare mejeriprodukter, kvarg och ost. Man förespråkar till och med «energitäta» livsmedel för gruppen i fråga, för att motverka viktnedgång och därmed sämre hälsa och förtidig död: Vid svårigheter att täcka energibehovet kan energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel ge ett kompletterande tillskott av energi.
Detta är ju alldeles utmärkt, men varför stanna vid dessa uppenbara prekariat? Alla människor behöver näringsrik föda med fokus på protein och näringsämnen av det slag som animaliska produkter ger. Ser vi månne nu en antydan till anpassning till såväl verkligheten som USA:s helomvändning i frågan?
