Parlamentsval har hållits i Hongkong, efter att ha blivit uppskjutet i ett år på grund av pandemin. Om man får tro västerländska medier är valet meningslöst och demokratin krossad, men förhållandet är snarare det motsatta.
Man ska här ha i åtanke att Hongkong i egenskap av brittisk kronkoloni från 1841 till 1997 inte hade någon som helst form av demokrati, utan styrdes av en guvernör utsedd av London. Undersåtarna var inte ens medborgare i Storbritannien. Grundläggande demokratiska reformer infördes i all hast strax innan överlämnandet 1997.
De reformerna har sedermera utvidgats, och sedan 1997 väljer medborgarna således sin egen chefsminister. Ledamöter till parlamentet Legco (立法会, Lifahui) väljs dels i geografiska valkretsar, det vill säga direktval, dels i funktionella valkretsar bestående av representanter för Hongkongs näringsliv, och dels i en nyinrättad särskild valkommitté, i ett förhållande som har skiftat.
Nytt i detta val är att de geografiska valkretsarna enbart samlar 20 mandat, ned från 35, samtidigt som de totala mandaten utvidgas från 70 till 90. I den meningen kan man förvisso tala om ett smärre bakslag för demokratin, då företrädare för näringslivet och den särskilda valkommittén har ett givet övertag framför fristående kandidater.
En annan nyhet är att kraven om patriotism har skärpts, i enlighet med den säkerhetslag som Beijing instiftade föregående år, och att kandidater därför prövas på förhand för att sålla bort secessionister och andra som inte har för avsikt att upprätthålla grundlagen. De prövades tidigare i efterhand.
The Hong Kong Special Administrative Region is an inalienable part of the People’s Republic of China.
Artikel 1
Det är definitivt ett bakslag för krafter som vill nyttja oppositionella i Hongkong för att driva sin egen geopolitiska agenda gentemot Kina, eftersom man därmed täpper till den sortens illvilliga inflytande. De element som under lång tid eldade massorna att storma parlamentet, förstöra infrastruktur och begå våldshandlingar har därmed eliminerats från den politiska processen.
Det är inte och har aldrig varit förenligt med grundlagen att misskreditera den egna nationen och samarbeta med främmande makt för att förstöra det egna samhället. Och i en rättsstat är det framförallt av vikt att grundlagen följs, vilket är fallet i Hongkong (men inte alltid i Sverige).
The Hong Kong Special Administrative Region shall enact laws on its own to prohibit any act of treason, secession, sedition, subversion against the Central People’s Government, or theft of state secrets, to prohibit foreign political organizations or bodies from conducting political activities in the Region, and to prohibit political organizations or bodies of the Region from establishing ties with foreign political organizations or bodies.
Artikel 23
Grundlagen föreskriver (artikel 23) således att Hongkong själv ska införa en säkerhetslag, ett uppdrag som har obstruerats av oppositionen sedan 1997. Samma grundlag (artikel 18) ger Beijing rätt att i vissa fall förkunna lag genom dekret, enkannerligen i fråga om den nationella säkerhetslagen, vilket man fann för gott att göra efter två år av upplopp.
National laws shall not be applied in the Hong Kong Special Administrative Region except for those listed in Annex III to this Law. The laws listed therein shall be applied locally by way of promulgation or legislation by the Region.
Artikel 18
Vulgärretoriken är därför felaktig och har ingenting med verkligheten att göra, exempelvis det absurda påståendet att det oberoende rättsväsendet har satts ur spel. Ingen har petat i rättsväsendet, och Hongkongs domarkår är intakt, med ett fortsatt inslag av ledamöter från Storbritannien och andra länder. Reformerna har skett helt och hållet i enlighet med den grundlag som drogs upp som ett resultat av den sinobrittiska deklarationen 1984, och det är det oberoende rättsväsendet som har tolkat säkerhetslagen.
Ledande företrädare för secessionism har som en konsekvens lagt ned sina ambitioner, och gör hädanefter klokt i att arbeta för staden och nationen snarare än för utländska krafter. En del har lagförts för konspiration med främmande makt, exempelvis i syfte att få andra nationer att sanktionera den egna staden, och ytterligare andra har «flytt» och beviljats «asyl» i främmande land, där man hoppas kunna fortsätta en meningslös kamp för ett «självständigt» Hongkong.
Den typen av förrädare kommer dock snart att förlora i relevans, särskilt som de inte längre är nyttiga pjäser för fientligt inställda regimer. Demokrati är ett föredömligt system, men inte till den grad att man förråder sitt eget land och blir en marionett för främmande makt – det tillåts ingenstans.
Hongkong kan därmed få andrum efter flera år av turbulens, och det är av vikt att det nyvalda parlamentet snabbt kommer på banan med önskvärda reformer för att förbättra villkoren för medborgarna, så att Hongkong kan återta sin förlorade gloria.
Valdeltagandet har visserligen gått ned till ynka 30.2 %, och Hongkong har av tradition ett lägre valdeltagande än i västländer, men det är samtidigt en nystart. Mer politiskt engagemang lär komma när fokus sätts på vardagsnära frågor som bostäder och ekonomi, det vill säga sådant som på riktigt angår medborgarna.