Den oförbätterliga Klimat-Greta går vidare i karriären som professionell aktivist för olika behjärtansvärda ändamål. Hennas aktivism för «klimatet» nettade tiotals miljoner kronor i förtjänst, efter «donationer» från godhetsivrande organisationer och privatpersoner, men frågan är om palestinafrågan har samma lukrativa potential.
Till skillnad från frågan om «klimatet» har Aktivist-Greta här rätt i sak, men å andra sidan behövs nog ingen vidare aktivism för att upplysa världen om att den avskyvärda judestaten bedriver folkmord i Palestina då man fördriver den nativa befolkningen och anställer svältkatastrof under tiden som man bombar sjukhus, skolor och bostadshus.
Nej, aktivismen handlar istället om Palestina-Greta själv, om att nyttja denna förintelse av palestinier som fond för egna pekuniära syften. När hen väl grips av Tel Avivs knektar är fokus således Uppmärksamhets-Greta själv, hur synd det är om henna att hen gripits och att den svenska moderatregimen inte lyfter ett finger för att hjälpa henna.
I verkligheten är den svenska klimatflickan vid god vigör och erbjuds mackor och dryck av den israelitiska övermakten, en behandling värdig en drottning och ljusår från det helvete som präglar palestinierna. En förlägen och snett leende ADHD-Greta tittar ned och undviker ögonkontakt, nöjd med att än en gång ha dragit till sig vänstermedial uppmärksamhet och därmed kanske säkrat ännu en hacka.
Men därmed förflyttas fokus från palestiniernas lidande under den israeliska apartheidregimens förtryck till den bortskämda plakatbärerskan, vars aktivism är föremål för ständig bevakning av statstelevisionen och likasinnade mediehus. Mediedramaturgin kan inte ha mer än ett fokus åt gången, och det ägnas nu åt klimatflickan.
Etnostaten hävdar att Aktivist-Greta med anhang kommer att släppas inom ett dygn, för vidare transport hem. Men ändå ropar hen på regeringen och begär att utrikesdepartementet ska slösa sina resurser på ärendet, som om hen vore politisk fånge under tortyr. Det är ett märkligt ego som här kommer i dagen.
