Kategorier
Europa Kultur Liberalism Politik

Ungersk demokrati till val

Alliansen Fidesz–KDNP har regerat Ungern med kvalificerad majoritet sedan 2010, och har således tagit hem segern i fyra val i rad. Klarare än så blir inte ett demokratiskt mandat, men enligt Bryssel utgör Ungern en «hybridregim», nämligen för att man har valt en annan väg än massinvandring, *2SHBTQIAP++ och annan vänsterliberal smörja.

Bryssel leds å andra sidan av Uschela von der Liar, som inte är folkvald i någon som helst mening, utan utsedd på samma sätt som Xi Jinping i Kina. Det demokratiska underskottet i EU är välkänt, men ändå drar man sig inte för att peka finger åt medlemsländer för dess förmenta demokratiska brister. Eller kanske just därför.

Men i Ungern delibererar man inte att förbjuda oppositionen, så som i den fullfjädrade tyska diktaturen. Man fängslar inte heller människor för sina åsikter, så som i diktaturerna Storbritannien, Tyskland och en rad andra europeiska stater, inklusive Sverige. För grundlagsförändringar krävs i Ungern kvalificerad majoritet, medan exempelvis Sverige klipper och klistrar i de meningslösa grundlagarna som vore det ordinär lag.

Man kan säga mycket om Fidesz och Orbán Viktor (namn ges i den ordningen i Ungern), men EU är inte definierad som en vänsterliberal klubb för inbördes beundran, och det var inte heller en sådan union Ungern en gång ingick i. EU är inte en federation, utan en konfederation av suveräna stater, mellan vilka fri rörlighet ska råda.

EU som sådan konferation har inte och kan inte och ska inte ha en «utrikespolitik», särskilt inte under den fullständigt okvalificerade skatan Kalla Kajas’ inkompetenta ledning, utan sådan faller på de enskilda medlemsländerna. Man kan hävda att EU borde vara en federation med utrikespolitik och beskattning på programmet, men där är vi alltså inte i dag.

Ungern är således suveränt i sin utrikespolitik, och så även i förhållandet till Ryssland. Man är granne med Ukraïna, och vill inte ha ett utdraget krig som riskerar att sprida sig, då först till Ungern. Man förespråkar realistisk fred, till skillnad från EU:s många krigshetsare på behörigt avstånd.

Budapest har även ett energiberoende av Ryssland, då man saknar kuster och naturliga vägar för import av flytande gas. Det är en realpolitisk bedömning, och Ungern har inte möjlighet att dra ned landet i fullständig recession för att uppfylla EU-diktaturens flummiga ambitioner och ideal.

Geografiskt är Ungern granne med Slovakien och Serbien, två nationer med likartat förhållande i dylika spörsmål, särskilt det pragmatiska förhållandet till Ryssland och även Kina. Ungern och Slovakien tillsammans med Bulgarien och Rumänien betraktas i EU som något slags B-lag vars ståndpunkter man inte behöver bry sig om, medan A-laget med franker och germaner drar upp riktlinjerna. Men på så vis är unionen inte konstruerad.

När Ungern i morgon går till val kan ett regeringsskifte mycket väl ske, det är så det fungerar i demokratier. Opinionsundersökningarna är emellertid inte tillförlitliga, utan pekar i olika riktningar beroende på huvudman. Vägt medelvärde indikerar att Magyar Péters parti Tisza kammar hem segern, men avgörandet står som alltid först på valdagen.

Dessvärre har valet präglats av påverkan utifrån, inte minst från EU-diktaturen själv, som håller inne omfattande medel under den implicita andemeningen att beloppen betalas ut om ungerska folket plockar bort Orbán. En lång rad företrädare för unionen har även uttalat sig om valet till Magyars fördel.

Men även om Orbán skulle förlora, kvarstår Ungerns många dilemman intakta. Magyar har att fortsatt förhålla sig till landets energisituation och närhet till Ryssland, och han kan inte heller trolla bort det sentiment som alltjämt präglar en majoritet av ungerska folket. Risken för nyval är påtaglig om Magyar skulle ta hem segern, i vart fall om han vill styra Ungern mot vänsterliberalt marionettskap och anta rollen som Bryssels lydiga redskap.

Tisza mot Fidesz.