Den brittiska diktaturen under Ingsoc och dess Big Brother Keir Starmer snabbutreder att förbjuda såväl X som Grok, under förevändningen att AI-verktyget sexualiserar «kvinnor och barn». Att man alltid och utan undantag nämner barn i samma andetag istället för att skilja fallen åt är ingen som helst tillfällighet, eftersom man rutinmässigt använder barn som murbräcka för att krossa elementära demokratiska friheter.
Av någon anledning har man ingen som helst brådska i Storbritannien – eller för den delen Sverige – att utreda, lagföra och expatriera pakistanier och andra blattegäng som våldför sig på barn alldeles på riktigt, eller i förekommande fall kastar syra i ansiktet på kvinnor. Det är tvärtom en misogyn och pedofil verksamhet man gör sitt yttersta för att dölja och tona ned, samtidigt som man istället hårt angriper personer som tar sig ton mot dessa företeelser – de så kallade «hatarna» och «rasisterna».
När man begrundar vilka andra länder som redan har förbjudit X och Grok, förstår man instinktivt och intuitivt vartåt det barkar. Det rör sig om muslimska länder som Indonesien och Malaysia som i dagarna kapade linan, och dessförinnan drog man pluggen i sådana demokratiska föredömen som Iran, Nordkorea, Turkmenistan och Myanmar, för att inte tala om Ryssland.
Att den brittiska diktaturen nu sällar sig till denna skara är inte alls förvånande, utan det är den riktning man har haft ett bra tag nu. Inte heller att sovjetdiktaturen i Bryssel flaggar för ett sådant förbud är särskilt förvånande, men frågan är med vilken auktoritet man tror sig kunna genomföra juridik som ligger på nationalstatens nivå.
Å andra sidan har även den svenska moderatregimen redan visat framfötterna i dessa frågor genom att angripa Onlyfans, varför ett svenskt snabbspår i samma ärende inte vore att förvåna. Här gäller det bara de grundlagsskyddade yttrande- och informationsfriheterna, saker som inte alls är lika viktiga att dra i långbänk i det korporativistiska utredningsväsendet som när det gäller att angripa den grova brottsligheten, utan något man kan besluta om på en eftermiddag.
Business as usual, med andra ord, när man går hårt åt kreti och pleti, samtidigt som man behandlar buset med silkesvantar. En skämtsam bikinibild av Ebba Busch? Då väntar inom kort polisiär gryningsräd och beslagtagen elektronisk apparatur, samt åtal med «fängelse i straffskalan», precis som i den nyfascistiska diktaturen Tyskland.
Så hur skulle man ha förfarit i stället? I den mån bikinibilder på barn är vanligt förekommande, det vill säga bland andra än barnen själva, och i den mån det skulle ses som problematiskt (tveksamt, barn går faktiskt på stränderna så), måste man givetvis skilja det från fall där vuxna porträtteras sålunda.
Det är nämligen helt oproblematiskt och inte i någon demokrati olagligt att förfara på så vis, och allra minst att såmedelst häckla politiker och andra högdjur i förskingringen. Förutom i den tyska diktaturen, vill säga, och snart i den brittiska dito. Problematiken i övrigt täcks enkelt genom Groks och X:s egna regler, precis så som det ska vara, bör vara och måste vara.
