Kategorier
Asien Japan Kina Kultur

Reiwa

Japan står inför ett skifte på tronen, efter att kejsar Akihito abdikerat. Termen kejsare är i och för sig svårförståelig, då en sådan slags monark förutsätter ett imperium. Japan antog visserligen beteckningen Dai Nippon Teikoku (大日本帝國) från 1868 under Meiji (明治), varefter man med västlig vapenteknik började inkräkta på grannländer, med fullskalig invasion av Korea och Kina som ett resultat. Men under större delen av Japans existens har det varit en isolerad kultur, varför kejsaren snarare borde kallas kung eller monark.

På stolen sätter sig nu Naruhito, och som brukligt har han en tvåstavig titel för sin ämbetsperiod: Reiwa (令和). De kinesiska tecknen i fråga har många bottnar, men betyder här god harmoni. 令 (lìng på kinesiska) betyder i modern kontext vanligen befalla, men har i klassisk mening snarast betydelsen god. Ytterligare betydelser är orsaka och säsong.

和 (hé på kinesiska) är vanligen konnektivet och eller ordet med, men betyder även mild eller harmoni. Som substantiv kan tecknet även betyda fred, och därtill är det ett personnamn likväl som ett äldre namn för Japan. Det har många andra betydelser med annat uttal, på både japanska och kinesiska, varför man bjuds spekulera i vad det kan betyda.

Ett par möjliga tolkningar är då Japan befaller, skapa fred och gott Japan. Dubbla bottnar kan givetvis finnas, men vanligen är periodnamn av mer banal kulturell betydelse. Den nu avslutade perioden under Akihito benämns Heisei (平成), och är hämtad ur den klassiska kinesiska Historikerns anteckningar (Shǐjì, 史記) av Sima Qian runt -100, samt Dokumentens bok (Shūjīng, 書經), en antologi som spänner tiden fram till Zhou vid -900. I respektive bok återfinns uttrycken 内平外成 samt 地平天成, som ger 平成 (fred överallt).

Den krigiska eran Shōwa (昭和) har på samma sätt hämtat tecknen från Dokumentens bok (Shūjīng, 書經), nämligen passagen 百姓昭明,協和萬邦 (folket blir upplyst, alla nationer lever i fred). Den rimligaste tolkningen av Shōwa (昭和) blir därför upplyst fred, vilket i efterhand kan sägas vara en viss överdrift. 昭 (zhāo på kinesiska) betyder annars klar, och i kombination med 和 kan man tänka sig ett par alternativa betydelser.

Slutligen har vi att Reiwa (令和) är hämtat ur en japansk dikt från 800-talet, naturligtvis med en kinesisk förlaga från Handynastin under 200-talet: 于是仲春令月,時和氣清;原隰鬱茂,百草茲榮 (Yù shì zhòngchūn lìng yuè, shí hé qì qīng; yuán xí yù mào bǎi cǎo zī róng / Sålunda kommer våren i en fin månad, en tid med mild vind och klar luft, slätter och träsk grönskar tätt, och hundra gräs slår ut.) Det är lite mer spännande än För Sverige i tiden, just på grund av mångtydigheten, men i grunden är det bara ett tråkigt valspråk.

Japans monarki går tillbaka i tid så långt någon kan minnas, och republikanism står därför inte särskilt högt i kurs. Landet är förstås en konstitutionell monarki efter att USA invaderade 1945 och tvang på landet demokrati. Japanerna vägrade att avsätta kejsar Hirohito, som fick sitta kvar efter ockupationen fram till sin död 1989. För Japan ligger denna feodala rest vid roten av dess kultur, på ett helt annat sätt än svensk monarki, och därför är det en institution som man alltid kommer att vårda.