En gammal myt gör gällande att ägg kan vara skadligt för hälsan, och i förlängningen leda till hjärt- och kärlsjukdom. Men till skillnad från den än mer seglivade myten kring mättat fett, är det numera tämligen välbelagt att äggkonsumtion inte har någon sådan skadlig effekt.
Mekanismen skulle bestå i att man tillför kroppen kolesterol, som i viss konfiguration anses kunna vara skadlig. Men å ena sidan är kolesterol ett viktigt ämne som kroppen tillverkar vid behov, och å den andra anpassar den produktionen efter tillgängligt dietärt kolesterol. Till yttermera visso neutraliseras kolesterolet vid tillagning.
Diskussionen är emellertid hjärndöd, då kolesterolhalten i sig är helt irrelevant. Övervikt av det «farliga» kolesterolet bildas typiskt vid hög och frekvent konsumtion av socker, och det egentliga problemet består i ökad frekvens av triglycerider i blodet. Sådana blodfetter bildas emellertid inte av fett i kosten, utan av just socker och kolhydrater.
Av detta kan man dra den elementära slutsatsen att man kan äta hur många ägg som helst per dag, vecka in och vecka ut, utan någon som helst risk, givet att man håller sig inom energibehovets ramar.
Förmodligen tröttnar man på att bara äta ägg, men om man ändå tillämpar en sådan märklig diet under en kort period, har man nästan full pott av näringsämnen. Ett kilo stekta ägg, motsvarande ungefär 18–20 normalstora ägg, ger således 183 % av dagsbehovet av järn; 304 % jod; 112 % natrium; 334 % fosfor; 410 % selen; samt 158 % zink.
Därtill erhåller man 298 % av vitamin A; 370 % vitamin D; 729 % vitamin E; 263 % vitamin B2; 218 % vitamin B9; och 760 % vitamin B12. Vidare får man 163 % av linolensyra och 397 % av DHA.
Vidare har man 71 % av kalcium; 41 % av kalium; 36 % av magnesium; 50 % av vitamin B1; samt 59 % av vitamin B6. Däremot får man inget alls av vitaminer C, B3 och K av ägg, men vi ser här att det är enkelt att komplettera för att nå hela vägen.
Energimässigt ger ett kilo stekta ägg 1930 kcal, varav 72 % fett, 28 % proteiner och 1 % kolhydrater. En tänkbar brist är att halten linolsyra (217 %) är för hög, och att kvoten ω6/ω3 därmed blir ganska höga 4.43.
För en mer balanserad meny minskar vi andelen ägg till 600 gram (10–11 ägg), lägger till två burkar makrill på knäcke samt gör någon sallad med chiafrön som tilltugg. En halv liter filmjölk och några koppar kaffe fulländar måltiden.
Därmed avhjälps de påvisade bristerna, förutom för vitamin B1, som når 70 % i denna måltid. Makrokompositionen är nu 65 % fett, 23 % protein och 11 % kolhydrater (7 % socker), och ω6/ω3-kvoten har sjunkit till fina 2.2. Makrillen ger även erforderlig DPA och EPA i rikliga mått, och man kan helt enkelt inte föreställa sig en nyttigare lunch.
