Försvarsmakten tycks ha blivit ett nytt Stasi med Äsiktskontroll pÄ agendan. I vart fall fick en privatperson besök av civilklÀdda snubbar frÄn försvaret, efter att ha hissat en luggsliten och blodig ukraïnsk flagga. Han blev utfrÄgad om vimpeln, och blev Àven upplyst om att det hade «varit andra bullar» om den hade varit rysk. Detta enligt kommersmedier i huvudfÄran.
Detta mÀrkliga beteende ger kalla kÄrar lÀngs ryggraden, och Àr symptomatiskt för diktaturer av östtyskt snitt. Det fÄr helt enkelt inte förekomma i demokratier att enskilda av myndigheter eller dess propagandautskott utsÀtts för Äsiktsförtryck eller förtÀckta hot om man intar en annan position Àn majoritetens eller statens. DÄ har man nÀmligen Äsidosatt demokratins fundament i Äsikts- och uttrycksfriheterna. Vad Àr det för «andra bullar» man Äsyftar?
Försvaret har pÄ senare tid alldeles tappat det, dÄ man prioriterar att upprÀtthÄlla den socialistiska vÀrdegrunden och dÀrmed polarisera befolkningen, istÀllet för att fokusera pÄ just försvar av landets fysiska grÀnser. Man deltar i pride-spektakel och viftar med ideologiska flaggor hellre Àn att vÀssa sin urusla förmÄga.
Och nu Àgnar man sig alltsÄ Àven Ät inre spaning för att kontrollera vilken «sida» mÀnniskor stÄr pÄ, som om vi vore i krig. Det vore möjligen en uppgift för SÀpo under vissa omstÀndigheter, som hÀr inte Àr i nÀrheten av att vara uppfyllda, men inte för Must eller försvarets andra grenar.
PÄ försvaret, kommuner och andra offentliga institutioner kan man stÀlla krav om att enbart den svenska flaggan fÄr hissas, och man ska sÄledes inte flagga med vare sig Ukraïnas fana eller pridevimpeln. Privatpersoner har emellertid inga sÄdana restriktioner, och det finns heller ingen lag som reglerar sÄdan flaggning.
PĂ„ förekommen anledning hissar jag sĂ„ledes den ryska flaggan, i vart fall i virtuell mening dĂ„ jag inte har nĂ„gon flaggstĂ„ng. Jag har inte heller nĂ„gon rysk flagga, men dock en kinesisk, som jag ocksĂ„ hissar. Bara för att. Samtidigt brĂ€nner jag de ukraĂŻnska, israeliska och amerikanska flaggorna, samt förrĂ€ttar mitt tarv pĂ„ prideflaggan. Ăven det pĂ„ virtuell fason.
Must, SĂ€po och vĂ€nsterns speciella informationsbyrĂ„ för Ă„siktsinhĂ€mtning â Expo â fĂ„r vĂ€l helt enkelt plita ned i sina rullor att undertecknad Ă€r bĂ„de «prorysk» och «prokinesisk», om en sĂ„dan anteckning mot all förmodan inte redan finns i protokollen. Jag bĂ€r ett sĂ„dant stigma med den största stolthet.
Som hÀr lÀnge har konstaterats kommer ryssen naturligtvis inte, och det största hotet mot Sverige Àr den pÄgÄende krigspsykosen, det paranoida tillstÄnd som kommer till uttryck i denna form av Äsiktskontroll. Om ryssen mot all förmodan ÀndÄ skulle komma, vore det normalt en plikt att försvara landet, oavsett sympatier i övrigt.
Men frĂ„gan Ă€r om det nu finns nĂ„got land kvar att försvara, annat Ă€n i fysisk mening? En stat som beter sig som Honeckers Ăsttyskland Ă€r nĂ€mligen inget man tar vapen i hand för att vĂ€rna, utan tvĂ€rtom ett monster man gör bĂ€st i att göra ned i grunden. Kanske man Ă€ndĂ„ borde vĂ€lkomna Putin för att göra slut pĂ„ denna sjuka wokeliberala misĂ€r?
