En yrvaken regering tycks nu ha insett att Kina är en global maktfaktor, och ska därför sent omsider inrätta ett nationellt kunskapscentrum om Kina. Sammansättningen av ett sådant lär inte överraska någon.
I en skrivelse redogör man för en ny kinastrategi, som tar avstamp i motsvarande dokument i EU. Det mesta är självklart, som att Sveriges säkerhets- och andra intressen ska prioriteras och att Kina ska engageras i globala frågor kring miljö, bioetik, rymdfart med mera för att skapa enhetlighet istället för parallella system.
Marknadsharmonisering för att åstadkomma rättvis konkurrens är härvidlag en av de viktigare punkterna, då Kina har oacceptabla begränsningar på sin egen marknad för västliga företag. På senare tid har även västmakter sökt begränsa Kinas inflytande genom ohemula begränsningar av kinesiska telekomföretag. Huawei har på oklar grund portats från marknader, samtidigt som dess marknadschef Meng Wanzhou hålls i husarrest i Kanada.
Man går dock fel när man intar en missionerande hållning kring demokrati och mänskliga rättigheter. Det är samma missionslusta som präglar det bistånd som länge haft demokratiutveckling som motkrav, men som i regel har gjort mer skada än nytta och i princip konserverat korrupta diktaturer i Afrika.
Detta skadliga arv från kristen mission är inte ägnat att hjälpa vårt förhållande till Kina, och inte heller att påverka utvecklingen i Kina. Kina har med eftertryck gjort klart att man inte längre låter Väst diktera dess interna angelägenheter, och demokratiutveckling är därmed ytterst en sak för det kinesiska folket. Sverige och Europa ska inte mästra Kina, utan utgöra ett exempel som Kina kan dra lärdom av.
Sverige och Europa kan på motsvarande sätt dra lärdom av Kina i hur landet bygger Afrika med handel utan demokratimission, på ett sätt som är långt mer framgångsrikt än forna tiders koloniala biståndshjälp. Även i Afrika gäller att tillväxt, infrastruktur och byggandet av institutioner måste föregå en demokratisk utveckling – demokrati kan inte inympas utan måste växa fram organiskt.
Mänskliga rättigheter och demokrati får man diskutera parallellt i lämpliga fora, men ska inte ligga till grund för handelsstrategier. Sverige och EU ska söka maximera sina investeringar med Kina, under de begränsningar som anges av mål för miljö, klimat och andra parametrar av global vikt. Ju mer sammanvävd världen blir, desto större blir incitamentet för enskilda nationer att naturligt harmonisera, och Kina är härvidlag inget undantag – men observera att harmoniseringen går i båda riktningar, Europa är inte alltings mått.
Sverige och EU ska således ha raka förbindelser med Kina, med ömsesidig respekt för varandras kulturella och historiska förutsättningar. Demokratimissionen bör skrotas och det löjliga vapenembargot hävas – Kina har egen kapacitet att utveckla avancerade vapensystem, samtidigt som Sverige är en exportberoende nation med tungt fokus på vapenindustri. Sverige bör omgående meddela intresse av att delta i utvecklingen av nya sidenvägen ett bälte en väg, då det är av central vikt för den framtida handeln.