Rörelsen Make America healthy again med hälsominister Robert Kennedy vid rodret har fått en del uträttat, bland annat att förbjuda en rad cancerframkallande färgämnen som sedan länge är svartlistade i övriga världen. Problemet illustrerar vilken formidabel makt näringslivet och dess lobbyister har över korrupta politiker.
Nu går Trumps administration vidare med majssirap, en ultraprocessad variant av socker med något högre halt av fruktos än glukos. Sirapen nyttjas i alla slags industriella livsmedelsliknande substanser, och framförallt förekommer den i USA i läskedrycker. I Europa används alltjämt vanlig sukros med lika halter glukos och fruktos i dylika drycker.
Enligt presidenten ska Coca-Cola ha gått med på att ersätta sirapen med sukros, men bolaget verkar inte helt med på noterna att så har överenskommits. Konkurrenten Pepsi meddelar emellertid att man är med på tåget, även om Trump föredrar Coca-Cola till sin dagliga ranson Donken – huruvida detta har bidragit till hans uppsvullna ben är inte gott att veta.

En falang i den medicinska akademin menar att fruktos är ett gift som människan inte behöver, och som bidrar till den fetmaepidemi som nu drar fram över världen. Fruktos bryts ned i levern och orsakar fettlever, samma slags tillstånd som ofta kännetecknar alkoholister (fruktos jäser och blir alkohol under nedbrytningen), och därmed är den metabola hälsan rubbad.
En rimlig fråga är huruvuda fem procent mer fruktos hit eller dit skulle ha den effekten. och forskningsläget är inte glasklart; läs dock passusen ovan om korruption, som är allestädes närvarande i de livsmedels- och läkemedelsindustriella komplexen. Starka intressen verkar för att bevara den rådande ordningen, varom mer nedan.

Det finns emellertid gott om associationer, då bruket av majssirap sedan 1970-talet fram till idag korrelerar utmärkt med den ökade prevalensen av fetma i USA och en del andra länder med liknande problem. Tillsammans med den skadliga fettfobin har totalkonsumtionen av socker skjutit i höjden, men framförallt har intaget av fruktos ökat; det finns i allt från frukostflingor till bakverk.
Fruktos finns som namnet antyder även i frukt, men är där inbäddad i fibrer som gör att det mesta bryts ned av mikrober och omvandlas till kortkedjade mättade fetter istället för att gå direkt till levern. Inte heller frukt ska intas i alltför stor omfattning, men det är ändå väsensskilt från att inmundiga flytande fruktos i läsk – en omständighet som borde leda till totalförbud för dylika produkter.
En intressant vinkling på detta problem med relevans i nutiden är att majssirap – high-fructose corn syrup med en imperieterm – används för att a) rörsocker från Brasilien och andra delar av världen sedan länge är belagt med strafftullar, och b) majsbönder subventioneras av amerikanska staten för sin produktion. Det är därmed ett ypperligt exempel på hur snålheten kan bedra visheten då den åtföljande fetman orsakar en kvarts miljon dödsfall per år samt förstås driver upp notan för sjukvården till abnorma nivåer.
Ytterligare ett dilemma är att Trumps regim fortsätter att lägga sinnessjuka tullar på just Brasilien, och frågan är då hur mycket en Coke kommer att betinga i USA i framtiden. Omvänt lär majsböndernas sötebrödsdagar vara över, och man kan förutse en omfattande nedläggning i det industriella jordbruket. Man kan inte enkelt ersätta majs med rörsocker, och dessutom riskerar subventionerna att ryka – i grunden en bra ordning.
Å ena sidan är Trumps kabinett alltså radikalt nog för att angripa de stela strukturer som sedan länge har förlamat det amerikanska näringslivet och gjort USA sjukt, men å den andra riskerar det kirurgiska ingreppet att skapa nya rostbälten över landet samt orsaka omfattande inflation. Men detta är ändå en av de positivare egenskaperna med Trumps administration, att man har viljan och ambitionen att omkullkasta en fördärvlig ordning.