Tre vanliga reaktioner när svenskar utsätts för nederländskt tal, kanske i en flygkabin på väg mot Amsterdam, är: 1) jag förstår inte ett ord av vad hon säger, men jag fattar ändå allt! 2) jag förstår ingenting, men orden låter väldigt bekanta! 3) It’s a Unix system. I know this! Under förutsättning att man inte har studerat nederländska, vill säga.
En vanlig observation är vidare att nederländska låter som en «blandning mellan svenska och engelska», men i själva verket ligger nederländskan betydligt närmare engelskan, ett annat västgermanskt språk. Riktigare är att nederländska ligger mellan engelska och plattyska, och att plattyska i sin tur starkt har påverkat svenskans och andra skandinaviska språks utveckling, särskilt under hanseatisk tid.
Svenska är annars ett nordgermanskt språk som ursprungligen mer påminde om isländska (fornnordiska) med dess komplexa grammatik och säregna uttal, men vars morfologiska struktur mosades sönder och samman under inflytande av lågtyska köpmän under medeltiden. Samtidigt lånades mängder av plattyska ord in, betydligt mer än vad som sker med engelskan i dag, vilket föranledde August Strindberg att karakterisera svenskan som plattyska i tolv dialekter.
Nu är svenskan ändå tämligen unik, trots denna starka påverkan, men det är ändå detta historiska inflytande som gör att vi på något sätt känner igen oss i både plattyska och nederländska – det är avlägsna kusiner med underlig dialekt. Samtidigt kan personer på lågländerna ofta förstå varandras språk i hög grad på grund av strukturella likheter och i stort sett gemensam vokabulär över ett kontinuum.
Även om vi i nederländskan kan spåra släktskap med engelska – eller egentligen frisiska – har britterna betydligt svårare att förstå nederländska än vi, för att engelskan inte är ett renodlat germanskt språk utan uppblandat med franska och latin. Engelskan har samtidigt påverkats i hög grad av fornnordiskan under Danelagen, vilket gör att engelskspråkiga personer lätt tar till sig skandinaviska språk. Ändå är släktskapet större med nederländska och frisiska, vilket medför att nederländare lättare än andra lär sig engelska och dessutom tar in mer engelska i det egna språket.
Man kunde tycka att även svenskar lätt lär sig engelska, men det är mer en effekt av kultur och utbildning, och det är bara några generationer sedan knappt någon svensk behärskade språket. Tyskan ligger oss egentligen betydligt närmare, och så även språken i lågländerna. Nederländska, med betydligt enklare grammatik än i tyskan, är därför ett av de språk som en svensk kan lära sig allra fortast, efter grannspråken norska och danska, givet allt annat lika.