Nej, det handlar förstås inte om Annie Johansson-Lööf, vars koketta karriär som Centerns affischnamn varken har burit frukt i opinionen eller medfört ett uppsving för svenskt näringsliv. Faktum är ju att Astra-Zenecas flykt från Sverige ligger helt i linje med Volvos och Saabs liknande öden, och därför är symptomatisk för alliansregeringens kompletta misslyckande i näringspolitiken – vad är jobblinjen värd här?
Pangbruden i fråga är istället den med Annie Lööf jämngamla Pang Caiping (庞彩萍) från Kina, verkställande direktör för skalbolaget Qingnian (青年), som är vad hennes pappa Pang Qingnian råkar heta. Vi pratar om ett ungt och okänt investmentbolag som inte har någon som helst förankring i den tunga verkstadsindustrin, utan som mer är ute efter att ragga fallfärdigt skrot från döende västliga företag som Saab.
Syster Caiping (uttal: Tsai-ping) – eller «Rachel» som hon tycks vilja kalla sig i utlandet – kan dock egentligen inte göra så mycket mer än att ge första hjälpen åt konkursboet i Trollhättan, kanske hålla produktionen av föråldrade enheter vid liv under en tid innan man småningom tar patenten och avvecklar. Detta är helt och hållet amerikanska GM:s fel, eftersom man vägrar sälja tekniklicenserna för nyare produkter. Man låter hellre Saab-skeppet sjunka än att kinesiska uppstickare tillåts lägga vantarna på tekniken, det är en den brända jordens taktik man här tillämpar för att skydda sig mot den anstormande draken.
Skillnaden gentemot Geelys köp av Volvo är fundamental, eftersom man där köpte en hel koncern intakt, medan Saab-affären nu har reducerats till en blodig handel i slaktprodukter. De som ännu har något slags hopp om Saabs överlevnad har nog vänt sig till högre makter snarare än till rationell analys, ty det finns inget företagsekonomiskt vettigt i att behålla produktion där lönerna är fem gånger högre än i Kina om man inte samtidigt har något värdefullt som utveckling att bidra med – det är här GM:s obstruktion gör sig gällande.
Även om det alltså inte kommer att bära så mycket frukt den här gången bör vi nog vänja oss vid att svinrika, unga och piffiga xiaojie (小姐, fröknar, småsystrar) som hämtade direkt från KTV-baren kommer att anlända i allt stridare ström för att handla europeiskt fyndgods till vrakpriser. Just nu handlar det om gammal verkstadsindustri som bilar och annat metallskrot, om tio år är det istället bioteknik och medicin man kommer att sikta in sig på.