Tiktoks dirre Zhou Shouzi (周受资) grillades i fem timmar i amerikanska kongressförhör, varvid man ville utröna huruvida just Tiktok är en nationell säkerhetsrisk eller en risk för unga, snarare än att måla med en bredare pensel över hela linjen av appar. Här är man förstås fullt medveten om att NSA och CIA har halva inne på de amerikanska apparna, och det kokar därför ned till att man tror att kineserna ska göra likadant, det vill säga spionera.
Det minner om hur amerikanerna under rymdkapplöpningens första tid stal ryssarnas månfarkost Luna 3 under en utställning i Mexiko, för att nattetid fotografera innanmätet och därefter återställa apparaten i ursprungligt skick. På samma sätt kopierade amerikanerna England under industrialismen, för att senare frukta att andra ska kopiera USA när man väl etablerat dominans.
Men det är så det alltid har fungerat, och vare sig Kina eller tidigare Japan är härvidlag några undantag. Man har plankat design på samma sätt som amerikanerna, men framförallt har man i samriskföretag försäkrat sig om att genom laglig och kontraktuell tekniköverföring komma i åtnjutande av teknisk kunskap i utbyte mot billig tillverkning.
Och som tidigare USA och Japan har gjort den långa marschen mot teknikdominans, har Kina upprepat bravaden, varför man numera leder innovationsligan och spottar ut överlägset flest patent. Kina har därför inget särskilt behov av att kopiera andra, utan mer av att skydda sina egna innovationer, exempelvis den algoritm som Tiktok nyttjar och som amerikanerna vill åt genom tvångsförsäljning av bolaget.
Frågan om Tiktok handlar alltså inte om att appen skulle vara en «säkerhetsrisk», utan om att det är en spetsprodukt som hotar dominera på den amerikanska marknaden, på samma sätt som tidigare Huawei och ZTE har dominerat telekommarknaden och därför blev föremål för förbud.
Det är samma strategi som man tillämpade mot Japan under 1980-talet, i rädsla för att Japan skulle köpa upp och dominera hela USA, och även då motiverade man saken med «nationell säkerhet». Fri marknad, javisst – förutsatt att det gynnar amerikanska intressen.
Man kan invända att Kina blockerar motsvarande amerikanska appar på fastlandet, men å ena sidan är det inte så man motiverar saken, och å den andra är det inte så Väst fungerar. Vår dominans har sitt ursprung i öppenhet och marknadsekonomi, men i ljuset av att Kina rusar förbi med andra metoder har man drabbats av osäkerhet, dåligt självförtroende och sjuklig paranoja.
Det senare kan exemplifieras i hur en del paranoiker målar upp Tiktok som en sorts «kognitiv krigföring» från Kina gentemot Väst, att appen skulle utgöra ett infernaliskt verktyg för att påverka ungas mentala tillstånd och världsuppfattning, på det att Kina skulle gynnas politiskt.
Påverkan är förvisso av verkligt slag, och informationskrig har alltid bedrivits. Men här gäller på samma sätt som för industriprodukter att vår västliga dominans har sin absoluta grund i frihet och öppenhet, att vi inte räds den förmenta motståndarens argument och metoder, eftersom det är och förblir en trubbigare och mindre smidig lösning.
Men numera är rädslan påtaglig för att externa krafter ska påverka vår egen diskurs. Det är helt i sin ordning att Väst utövar sådan otillbörlig påverkan gentemot andra länder via mekanismer som Voice of America, iscensatta demonstrationer, manipulerad opinion, kulturöverföring med mera, men naturligtvis otänkbart att andra tillåts göra samma sak. Bjälken i ögat…
För Kinas vidkommande är Tiktoks öde i sig ointressant, eftersom det är ett privat företag i mängden. Däremot är man bekymrad över den allmänna trenden, att dess spetsföretag i hård- och mjukvara och annan teknik blir portade ett efter ett i USA och på en del andra håll, med «nationell säkerhet» och en rad andra svepskäl som allmän grund.
Det kommer inte att hindra den fortsatt kinesiska frammarschen mot teknisk dominans, men möjligen sakta ned den något. För Väst är saken betydligt värre, i det att man drar åt allt större mått av protektionism, merkantilism och andra mekanismer, och att vi därmed avhänder oss det vapen i öppenhet och informationsfrihet som har gagnat oss under lång tid. Det är ett brutalt självmål.