Gott 2020, 民國109年, 令和2年, 주제109 och så vidare. Om 00-talet var jihadterrorns årtionde, var 10-talet den muslimska massmigrationens dito, men vad som ska komma att prägla 20-talet är alltjämt ett blankt ark – kanske Europas kollaps, Kinas upphöjning till dominans eller ett smaskigt världskrig?
Nå, i historiska termer befinner vi oss i en lågintensiv period, en kontinuitet av tidigare händelser utan nya förgreningar, en ganska stabil värld i jämförelse med det mer dramatiska 1900-talet. Detta föranleder oss att begrunda frågan vilka årtal som är viktigast i historien, de historiens vingslag som har orsakat störst och flest omvälvningar för människan och hennes tillvaro.
Utan konkurrens är egentligen civilisationens födelse i Sumer och Egypten vid -3500 och motsvarande händelser på andra kontinenter, den grund som är en förutsättning för samtliga senare skeden. Plog och hjul för att bruka jorden är en mekanisering som frigjorde arbetskraft för administration och intellektuella sysslor, och med sådan följde framväxten av städer, skrift vid -3200 och alfabetet vid -1600. Befolkningsökning och uppkomst av arméer, krig och imperier följde.
För Europas vidkommande är indoeuropéernas framfart från -3500 av största vikt, för med dem har vi vår grundkultur, förgrenad i lokala variationer i bland andra Grekland, Rom och Skandinavien. Den grekiska civilisationen växte fram vid -1600, den romerska från -753, och de båda är än i dag vår västliga civilisations rötter i allt från lag, politik och rätt till filosofi, konst och vetenskap.
Grekland lade genom Alexander under sig hela den förklassiska grundcivilisationen i Mesopotamien och Egypten, men erövrade även Persien och nådde hela vägen fram till Indien vid -327. Det kinesiska kejsardömet etablerades -221, det romerska vid -27, och dessa båda västliga och östliga poler definierar än i dag vår värld, om än under andra former. Med utgångspunkt i imperierna Rom och Han vid vår tideräknings början kan vi i mer detalj bestämma vilka händelser och årtal som därefter har format den vidare historien.
9 Slaget vid Teutoburgerskogen. Den germansk-romerske generalen Arminius slår med allierade germanska stammar ned ett antal romerska legioner och etablerar en nordlig gräns för Roms inflytande. Germania, som från -500 växte fram ur Skandinavien, hamnar aldrig under romersk kontroll, vilket får konsekvenser för den senare germanska folkvandringen och Europas vidare utveckling.
380 Kristendom blir romersk statsreligion. Roms angelägenheter i Mindre Asien resulterar i att en perifer judisk sekt småningom får fäste i imperiet, där den växer sig starkare och sedermera omkullkastar den inhemska romerska polytemismen och kulturen genom edikt av Theodosius den store. Serapeion-templet förstörs, Hypatia mördas, den eviga elden i Vestatemplet släcks, de olympiska spelen förbjuds.
476 Västrom faller och kommer under kontroll av germanska stammar. Roms ljus släcks, och Europa går in i ett tusenårigt mörker som vi kallar medeltid. Barbariska kungariken etableras, med franker som den tongivande gruppen. Germanerna tar till sig den nyetablerade romerska religionen, och formar den efter eget godtycke.
800 Tyskromerska riket etableras genom Karl den stores kröning. Västrom pånyttföds, och Europa genomgår en omvandling mot mer kulturell enhetlighet. På Iberiska halvön härskar dock muslimer, och i norr gör sig skandinaviska vikingar hörda i historien.
1206 Mongolväldet skapas under Temüjin Borjigin. Den beridna nomadiska horden lägger snabbt under sig stora delar av Eurasien, och erövrar Kina under formering av dynastin Yuan 1271. När väldet småningom faller kvarstår mindre khanat med betydelse för stabiliteten i handeln mellan öst och väst.
1215 Magna carta. Ett embryo till konstitution och rättighetskatalog etableras i England, vilket inskränker kungens makt och ger privilegier till adeln och rättigheter till undersåtarna. Det stora fördraget är en förlaga till senare tiders demokratiska utveckling.
1347 Digerdöden anländer till Europa. Ett pestutbrott i Kina 1334 når via Sidenvägen Europa, som förlorar halva sin befolkning i utbrottet. Men katastrofen förändrar även människors mentalitet, och kyrkan ifrågasätts. Ett ekonomiskt uppsving följer i spåren.
1453 Konstantinopels fall. Osmanerna intar Östroms huvudstad, och därmed går den sista resten av Rom i graven. Som en konsekvens kontrollerar muslimerna handelsvägarna till Indien och Kina, och de italienska stadsstaterna Genua, Venedig med flera rubbas i sina grundvalar då handelsrutterna stryps. Genuanska handelsmän tar sin tillflykt till Spanien och Portugal för nya uppdrag.
Kontantinopels fall leder även till ett intellektuellt tillskott i väst. Medeltiden övergår i renässans, med uppkomst av stor konst, bankväsende, utbildning och utforskning med centrum i Italien. Portugal och Spanien är överlägsna tekniska makter för tiden, med stora flottor och vana vid krig efter en lång period av reconquista. Utforskning av Västafrikas kust leder till nya handelsrutter, och italienska sjöfarare söker en västlig rutt till Indien.
1455 Boktryckarkonsten. Tryck med typer hade existerat länge i Kina, och den första egentliga tryckpressen tillkom i Korea 1377, men det är med Gutenbergs tryckpress tekniken får en mer omvälvande betydelse. Idéer kan spridas rasande fort, samtidigt som läskunnigheten skjuter i höjden bland befolkningen. Den intellektuella nivån stiger, samtidigt som konfliktytor läggs i dagen, särskilt i religionen.
1492 Cristoforo Colombo upptäcker San Salvador. I företaget att finna en västlig rutt till Indien stöter den genuanske sjömannen på okänt land. Problemet att ta sig förbi islam hade redan lösts genom att runda Afrika, men när det stod klart att stora rikedomar låg i öppen dager västerut ändrades förutsättningarna dramatiskt.
Spanien och Portugal, de enda makter med förmåga, tvistade om äganderätten, som fick lösas genom påvlig bulla i Tordesillasfördraget 1494. Uppdelningen ligger till grund för att Portugal men inte Spanien senare hade kolonier i Afrika och Asien. Britter och fransmän omfattades inte av fördraget, och erkände inte heller denna uppdelning, utan gav sig i kast med att själva inmuta ny mark i Amerika. Utforskningen och kapplöpningen gjorde att väst drog ifrån öst, och en ny världsordning började etableras.
1687 Philosophiæ naturalis principia mathematica. Isaac Newton sammanfattar mekanikens lagar och differentialkalkylens grunder, och etablerar därmed den vetenskapliga revolutionen och lägger grunden för den industrialism som senare följer i spåren. Utvecklingen hade skett även utan Newton, men som tidsmässig vattendelare fungerar årtalet bra.
1776 Amerikansk självständighetsförklaring. Brittiska imperiet utvecklades snabbt sedan man fått smak för upptäckt och utforskning, och man lade under sig stora delar av både den nya och den gamla världen. Nybyggarna i Nordamerika kan dock inte fördra att betala skatt utan inflytande, och väljer självständighet efter franska upplysningsideal. USA bildas.
1789 Franska revolutionen. Upplysningsidealen leder till demokratisk utveckling även i Europa, och både kungligheter och prästerskap får se sig gijlotinerade när folket reser sig. Demokratin blir kortvarig, men de liberala idealen sprider sig i hela Europa med Napoleon Bonapartes krig, så kallad bombliberalism i tidig skepnad.
1804 Ångloket. Den nya ångmotorn fick sitt genombrott i utvecklingen av tågtransport, och accelererade den industriella revolutionen ytterligare med både gods- och persontransport. Snabb förflyttning är också en fördel i krig, och snart följde revolutioner i hela Europa.
1859 The origin of species. Människans plats i tillvaron får sin bestämda definition med Charles Darwins beskrivning av det naturliga urvalet. Den moderna vetenskapen föds, och med den krymper religionen steg för steg.
1885 Bilen. Förbränningsmotorn hade funnits en tid, men fick sitt genombrott i den första bensindrivna bilen. Fördelen gentemot tåg är att fordonet inte är bundet till ett spår, utan kan färdas relativt fritt. Applikationer för krig leder raka vägen till första och andra världskriget, likväl som till flyg och andra transportmedel.
1901 Kvantmekanik. Vetenskapen skakas i sin linda när Planck, Einstein med flera uppdagar den bisarra verklighet som råder i den subatomära världen. Ur denna andra vetenskapliga revolution följer den vidare utvecklingen mot transistorer och datorer.
1945 Pax Americana. Europa hade i två världskrig begått självmord, och låg i ruiner medan USA steg upp som ny herre på täppan. Sovjetunionen utgjorde en potentiell motpol, i alla fall vapenmässigt, men hade aldrig förutsättningar att vinna det kalla kriget. Amerikansk teknik och kultur erövrar världen.
1949 Pax Sinica. Folkrepubliken Kina etableras efter ett förnedrande århundrade, då man förlorade sin ställning i världen, utsattes för västlig kolonialism och japansk imperialism, samt uthärdade ett blodigt inbördeskrig. Efter några trevande decennier av interna problem antar man en ny riktning som leder till dagens mäktiga nation.
1989 Kommunismens fall. De sovjetiska satellitstaterna i Östeuropa befrias, och även Sovjetunionen går sedermera under, betvingad genom bankrutt i kapprustning och ett undermåligt politiskt system. Socialliberalismen utropar sig själv till politikens historiska slutstadium, vilket i efterhand framstår som mer än lovligt naivt.
Om jag själv finge välja ett enda av dessa årtal – som för all del kunde kompletteras med andra viktiga händelser – skulle jag ta 1453, året då Konstantinopel föll till islam. Det var den lilla punkt – en enskild stad – som fullständigt rubbade den geopolitiska balansen, fick nyckelpersoner att orientera sig västerut och iscensatte en strid ström av förändringar.
Utan denna enskilda händelse hade renässansen uteblivit, Amerika inte upptäckts och samtliga övriga politiska och vetenskapliga epoker fördröjts, tagit andra skepnader eller helt enkelt aldrig kommit till stånd. Väst som vi känner det hade inte existerat.