Statliga ståljätten SSAB, med dille på «fossilfritt stål», tycks ha hamnat i ett värderingskrig efter att ha uppmanat sina anställda att inte önska «god jul», utan snarare «god helg», för att vara «inkluderande». Men hade vi inte lämnat woke bakom oss?
Sverigevännerna protesterar mot tilltaget för att man anser att svensk kultur ska värnas, och att man ska ta seden dit man kommer. Det är förstås alldeles riktigt, men utsagan behöver nog en nyansering.
Ty svensk kultur betyder i detta avseende en sekulär jul, som därför per definition redan är inkluderande. Sekulär i meningen att traditionen inte har något alls med kristendom att göra, utan är den ursprungliga svenska kulturen kring midvintern.
I den traditionen finns inget katolskt «helgon», utan bara Lussi som hon framträder på årets kortaste dag, och inte heller något grekiskt «helgon» Nikolaus, utan bara en jultomte i Julners – Odens – skepnad. Tomtar har man inte i Jerusalem, inte heller granar, och gris äter man bestämt inte alls i den traditionen – Särimner är vår kultur, kristmässa en främmande.
En sådan kultur, med fokus på astronomiska högtider som sommar- och vintersolstånd och med inramning av ett perifert och arkaiskt polyteistiskt persongalleri, är inkluderande från första stund, och företräder inte något religiöst eller annat sanningsanspråk. Medan å andra sidan den som tar illa upp av att tillönskas god jul förmodligen har just ett sådant sanningsanspråk, i egenskap av att tillhöra en monoteistisk religion, vanligen i den abrahamitiska traditionen av judendom, kristendom eller islam.
Man kommer alltså aldrig att finna någon indier eller kines invända mot en sådan önskan om en god jul, då man i de kulturerna saknar monoteistiska strömningar och mer lutar åt antingen ateism eller polyteism i hinduism och kinesisk folkreligion. Den förment förolämpade är istället muslimen som tror på allah som ende gud, eller sverigedemokraten, som i sin nykristna tillvaro tror att jul är en kristen högtid – det rör sig här om kristianisering.
Den sekulära julen utgör därför svensk baskultur, på vilken man kan lägga till vilken personlig sedvänja som helst, utan att det berör någon annan. «God jul» betyder i detta avseende inget annat än att man tillönskar personen en trevlig tid under midvintern, och man behöver i övrigt ingalunda ha någon respekt för vederbörandes religiösa griller.
