Kategorier
Kina Politik Teknik USA

AI-vändningen

Amerikanska skurkregimen kan inte längre konkurrera med Kina, så man försöker istället obstruera landet med ojusta medel och metoder. Exportkontroll av vissa slags gods är en metod, särskilt avseende halvledare och litografiska maskiner, handelstullar en annan, marknadsförbud mot kinesiska företag en tredje och sanktioner och annan slags «economic coercion» en fjärde.

Motivet för exportkontroll av halvledare uppges vara «nationell säkerhet», då «militären» skulle kunna tänkas nyttja halvledare för att implementera AI-system av olika slag. Således ger man Kina bara sekunda vara för grafikchips från Nvidia i syfte att hämma utvecklingen.

Men det är naturligtvis inte den egentliga orsaken, och militären har inte något större behov av den mest kraftfulla AI. Istället är det helt civila tillämpningar som är i fokus för AI, och det är den konkurrensfördelen USA vill behålla genom att sinka Kina. Inte för att man lyckas, då Kina enkelt klustrar sig förbi problemet och utvecklar effektivare metoder, som bevisat med DeepSeek.

Även marknadsförbudet för Huawei, ZTE med flera kinesiska företag uppges handla om «nationell säkerhet», men är i grunden inget annat än ett fult sätt att mota bort en överlägsen konkurrent. Det enda praktiska resultatet av det är att man fördyrar och försenar sin egen 5G-implementation.

Huawei lider förstås stort av sådan obstruktion, och än mer så av att inte ha åtkomst till de bästa chipseten från Taiwan. Men nöden är alla uppfinningars moder, och företaget har under senare år gjort sig av med all amerikansk teknik i sina produkter och istället utvecklat egna metoder för i stort sett allt, inklusive operativsystemet i telefoner.

Grafikchipsen gör man lika effektiva som Nvidias genom bättre klustring, samtidigt som den inhemska utvecklingen av chips genom Huawei och SMIC går betydligt snabbare än bedömare hade räknat med. Att hålla företagets ekonomichef Meng Wanzhou i husarrest i Kanada under tre år fungerade inte heller som avsett, utan sågs av Kina som en amerikansk krigsförklaring.

Som svar på den amerikanska skurkstatens illegitima metoder har Kina svarat med samma mynt, bland annat genom att införa exakt samma slags exportkontroller för kritiska mineraler, därtill med exakt samma argument om «dual use». Vad säger amerikanerna då? Att man behöver mineralerna och tillämpningar i form av magneter för sin militär, och att Kina därmed obstruerar landet…

Med sådana vapen kan man samtidigt ta strid kring Trumps handelstullar och helt enkelt reciprokera tarifferna. USA beror av Kina mer än Kina beror av USA, samtidigt som Kina i ljuset av det timade tar sin hand från amerikanska produkter i görligaste mån. Exempelvis finns rekommendationer från Beijing om att avstå chips från Nvidia och istället nyttja kinesiska alternativ för att ytterligare stimulera framväxten av en egen industri.

En given konsekvens av det ekonomiska förtrycket är således att den amerikanska exporten av teknik till Kina minskar och därmed ytterligare ökar det amerikanska handelsunderskottet, i direkt strid med Trumps intention. Det egna näringslivet gynnas helt enkelt inte av att man drar undan mattan för den största marknaden och kunden.

Ett svårare trumfkort är ASML, det nederländska företaget som har ensamrätt på att tillverka litografiska maskiner för chipstillverkning. Företaget står under amerikansk exportkontroll, och äger bara rätt att exportera sina maskiner till USA, Taiwan, Sydkorea och Japan med flera västliga intressenter (ingen i EU tillverkar emellertid sådana chips).

Washington föreställer sig att man med denna producent av extremt komplicerad apparatur kan behålla ett strypgrepp om den kinesiska halsen, och att det kommer att ta årtionden för Beijing att utveckla motsvarande metoder. Maskinerna beror av i stort sett varje fysikalisk och teknisk landvinning som har gjorts under de senaste hundra åren, med behov av precisionsapparatur från ett flertal underleverantörer, bland annat avseende optik.

Men vad som inte framgår av historien är att en stor andel av ASML:s anställda är kineser, på samma sätt som de flesta som arbetar med AI i USA har kinesisk bakgrund. De har förvisso skrivit på kontrakt med klausuler om att inte röja företagshemligheter, men det väger lätt i ljuset av nationalism och ekonomiska lockelser.

Kina har alltså roffat åt sig personal från ASML med löfte om bonusar och andra privilegier, och från befintliga maskiner ägnat sig åt att utveckla egna litografiska maskiner. En prototyp föreligger sedan början av året, som avslöjat bara för några dagar sedan. Den är under utvärdering, med massproduktion av chips beräknad till 2028, det vill säga om blott två år.

Det är en helt annan tidsskala än de årtionden man hade kalkylerat med, och innebär att Kina i princip är ikapp och inom kort berett att gå förbi genom att yttermera vräka pengar och resurser över projektet. Vid en given tidpunkt i framtiden når man nivåer som gör ASML helt överflödigt, och företaget blir därmed ännu ett bondeoffer i den amerikanska skurkstatens märkliga merkantilistiska politik.

Vi andra kan bara hoppas att Kina inte låter revanschlusta och hämnd styra då man dominerar den framtida tekniken och likt USA obstruera marknaden, utan att man agerar enligt en rättvis och verkligt regelstyrd världsordning. Det blir då samtidigt en ordentlig prispress på elektronik, när amerikanska skurkbolag inte längre kan utnyttja ett politiskt motiverat övertag.