Imperialistmakten USA:s agerande är inte särskilt förvånande i ett historiskt perspektiv, utan det är ju på det viset den amerikanska skurkstaten har växt fram, initialt genom ständig kolonisation över Nordamerika under genocid av indianer och erövring av spanskt och franskt territorium, sedermera genom att söndra och härska den större världen med militära och ekonomiska medel utan att faktiskt besätta territorier.
USA:s strategi är därvidlag snarlik den Kina har tillämpat regionalt i ett par tusen år, genom att utöva ett suzeränitetsförhållande gentemot grannländer utan att för den skull invadera, men med den skillnaden att större delen av världen numera står under amerikanskt vasallskap.
Framförallt Europa kännetecknas av att utgöra en amerikansk marionett, och det successivt sedan man begick kulturellt självmord i två världskrig under föregående århundrade, en drabbning som gav USA det utrymme man behövde för att etablera sig på världsscenen som dominerande supermakt. Särskilt efter andra världskriget, men tecknen var tydliga redan efter det första.
Film må vara en europeisk uppfinning, men USA tog snabbt kommandot och etablerade dominans i både teknik och innehåll, och under de senaste hundra åren har vi européer formligen matats med amerikansk film, vars subliminala och förtäckta budskap har format våra sinnen.
Personligen motarbetar jag sedan länge denna mekanism genom att främst konsumera asiatisk, europeisk och annan film, likväl som musik och litteratur, men de allra flesta européer är värnlösa mot den amerikanska anstormningen, enkanneligen då även nationella institutioner som exempelvis statstelevisionen deltar i att förmedla kulturimperialismen. På så vis har USA kunnat sprida sina värderingar och sitt narrativ, utan att det för den skull har uppfattats som den propaganda det ofta är.
I nutiden gäller motsvarande förhållande sociala medier, som helt och hållet domineras av amerikanska så kallade «techjättar». Den som äger motorvägarna bestämmer också vad som färdas på dem, och man kan på så vis styra diskursen i lämplig riktning. Amerikanska värderingar och kultur blir därmed allestädes gällande, och de som brukar instrumenten formas av dessa.
Här finns emellertid en bifurkation eller tudelning, varvid Kina har motarbetat amerikanskt inflytande på alla nivåer, från kreditkort till sociala medier. Den beryktade censuren i Kina föreligger bara på ytan, och är lätt att kringgå – och görs så regelmässigt av alla bildade kineser medelst VPN och andra mekanismer. Dess syfte är inte att förhindra västligt inflytande eller information, utan att utgöra ett fartgupp i syfte att premiera framväxt av egna lösningar.
Av det skälet dominerar i Kina inte Facebook, Youtube och Google som i större delen av världen, utan snarare Weixin, Youku och Baidu. Genom att etablera en egen IT-industri har man även kunnat ta täten i exempelvis digitala betallösningar, och Kina är i praktiken världens första kontantlösa nation. Det är också den utvecklingen som ligger bakom Kinas avancemang i AI och andra grenar i genren.
Europa har ingen motsvarande IT-industri, utan är en renodlad amerikansk klient med avseende på både teknik och innehåll. Vi har aldrig utvecklat egna lösningar, eftersom USA har försett oss med dem, och eftersom EU-byråkratin ändå omöjliggör en sådan framväxt. Så ser vasallskapet ut i praktiken, att vi är tekniskt, ekonomiskt, militärt och kulturellt underordnade den amerikanska supermakten, och att vi helt saknar medel att bryta denna ordning.
Vi har underställt oss amerikanskt militärt kommando sedan Hitler fick stryk, och har på senare tid försummat att bygga egna försvar under devisen att vi står under amerikanskt beskydd. Tills nu, då husse drar undan mattan och låter skaka om oss, samtidigt som vi är alldeles fixerade vid att «stå med Ukraïna» till siste man. Men eftersom vi inte har egna resurser, är vi beroende av amerikanska, och därför kan vi inte heller kritisera USA när man begår brott mot folkrätten.
Europa är helt enkelt USA:s bitch, en byracka man låter skälla, gapa och gorma på övriga världen för dess förmenta brister i att upprätthålla de västliga idealen, men som är knäpptyst när husse själv pryglar andra och bryter mot «reglerna». Det är så en lydig vovve ska vara, för man vet att det ben som emellanåt slängs åt en kan utebli. Och att husse kan ta en av våra kojor, som exempelvis Grönland, om vi skulle morra åt fel håll.
