Den fjortonde gudomliga båten (神舟十四号, Shenzhou shisi hao) har dockat med Himmelspalatset (天宫, Tiangong), och därmed har en fas av permanent vistelse på den kinesiska rymdstationen inletts. De tre besättningsmedlemmarna ska stanna i ett halvår, varefter Shenzhou 15 anländer och avlöser.
Bland de viktigare uppgifterna finns att sätta samman laboratorierna Wentian (问天, «Fråga himlen») i juli och Mengtian (梦天, «Dröm om himlen») i oktober, två separata moduler som adderas till den befintliga grundmodulen Tianhe (天和, «Himmelsk harmoni»), som togs i bruk i april 2021. Båda modulerna är avsedda att nyttjas för fysikaliska experiment av olika slag, men utgör också en del av stationens backupsystem för navigering och andra funktioner.
Bland besättningen märks framförallt Liu Yang (刘洋), som blev Kinas första kvinna i rymden 2012 med Shenzhou 9. Det är emellertid Wang Yaping (王亚平) som har befäst rollen som feministisk rymdikon med återkommande fysikföreläsningar direkt från Tiangong.
Rymdprogrammet och dess astronauter (hangtianyuan, 航天员) är förstås källor till omåttlig nationell stolthet. För Kina pekar de flesta pilar i rätt riktning, till skillnad från ett Väst i förfall och på dekis, och folket andas således optimism inför framtiden.
Kina är vidare snart ensamt i rymden, då Internationella rymdstationen ISS pensioneras och då ersättarna inte riktigt spelar i samma liga. Mer intressant är ändå kapplöpningen om en permanent månbas och i förlängningen kolonisation av Mars, gruvnäring i rymden med mera.