Den amerikanska ambitionen att kapsla in Kina och hämma landets utveckling medelst exportkontroll av halvledare och annan högteknologi har visserligen negativa effekter för Kina i det korta perspektivet, men å andra sidan har den typen av illegal «economic coercion» även en betydande bumerangeffekt som drabbar avsändaren grymt och skoningslöst.
Exempelvis är Kina världens största importör av halvledarteknik, givet att man har världens största tillverkningsindustri. Konsekvensen av amerikansk exportkontroll är då att amerikanska elektronikföretag i ett slag förlorar denna jättemarknad, vilket syns i både boksluten och aktiekurserna. Även andra länders företag (exempelvis Samsung) drabbas, nämligen för att man har amerikansk teknik i sina produkter och därmed åläggs restriktioner. Dessa företag försöker på olika sätt kringgå exportkontrollen genom att eliminera amerikansk teknik, vilket alltså drabbar USA.
En annan effekt är att den kinesiska produktionen minskar eller omfattas av störningar då brist på halvledare uppstår, vilket får logistiska effekter i hela världshandeln, just den typen av störningar som plågade världen efter pandemin och småningom ledde till ett flertal negativa ekonomiska effekter.
Kina är även världens största exportör av halvledarprodukter, men av det mindre raffinerade slaget, det som kännetecknar smarta funktioner i bilar och andra produkter. Konstruktion och produktion av det slaget kräver emellertid nyare generationers halvledarteknik, varför världen inom kort kan räkna med förnyad brist på halvledare inom bilindustrin med mera.
På längre sikt innebär Washingtons åtgärder emellertid bara att Kina blir oberoende av amerikansk teknik, och även att man blir den ledande makten på området. Företag som Huawei har redan rundat exportkontrollen genom att se över leveranskedjan och innovera nytt, medan regeringen öser pengar på utveckling och forskning, inte bara inom halvledare utan i alla relevanta högteknologiska fält – discipliner i vilka man till största del redan har ledningen.
Man kan kallt räkna med att Kina inom tio år är ikapp och förbi även avseende halvledare, och då lär de högtflugna planerna på amerikansk och till och med europeisk chipstillverkning bli högst överflödiga. Kina skulle då kunna ta en gruvlig hämnd genom att belägga sina egna produkter med exportkontroll, på samma sätt som jänkarna gör nu.
Emellertid är det inte så Kina fungerar, utan man söker maximalt utbyte via normala handelsförbindelser. Men om USA och Bryssel propsar på att förbjuda Huawei, ZTE och till och med Tiktok (!), så har Zhongnanhai inte så mycket annat alternativ än att svara med samma mynt.
Det har man just gjort genom att belägga amerikanska minnesföretaget Micron med marknadsförbud, med hänvisning till «nationell säkerhet». Det är förstås ett skenargument, men av exakt samma kaliber som det som nyttjas i USA och Europa angående kinesiska företag, under den luddiga tesen att Huawei eller Tiktok skulle kunna göra det som USA redan gör, det vill säga spionera till höger och vänster.
Tveklöst är det därmed fråga om tit-for-tat, och mer av det slaget lär komma vad det lider om USA framhärdar i sin ambition att strypa Kinas åtkomst till halvledare och annan amerikansk teknik. Det är rättvist, och frågan är bara varför Beijing är så saktfärdigt och måttligt i sitt svar – Washington har redan kastat tärningen, man kommer sannolikt inte att ändra kurs.
Beijings åtgärd kom passande nog samma dag som den förlegade G7-gruppen uttalade att Kina är det största «hotet» mot den rådande världsordningen (den som tillåter de rika G7-länderna att berika sig på det globala syds bekostnad), och innebär ett första steg i att svara på de ohemula amerikanska restriktionerna. Som en följd steg aktiekurserna för inhemska kinesiska företag, som därmed vädrar morgonluft då de amerikanska tillverkarna pressas tillbaka.
Zhongnanhai kan förstås slå mycket hårdare än så om man vill, exempelvis genom att kasta ut Apple och istället gynna Oppo, Xiaomi, Huawei och andra inhemska tillverkare. Men samtidigt är 苹果 populärt i Kina, varför det skulle fresta på att genomföra en så drastisk åtgärd. Men även den kinesiska befolkningens tålamod är begränsat, och man har lång erfarenhet av att spontant bojkotta japanska och andra produkter, varför även de amerikanska flaggskeppen är i farozonen.
Här finns för övrigt en direkt koppling till Apple, i det att företaget länge har nyttjat kinesiska YMTC för NAND-flashminne i sina telefoner och datorer. Under amerikanska politiska påtryckningar har Apple sedermera avslutat relationen med YMTC, och därmed kan man se åtgärden mot konkurrerande Micron som en ren hämndaktion.