Förbundskansler Olaf Scholz har avlagt visit i Beijing, där han tillsammans med en stor delegation affärsmän har överlagt med Xi Jinping och Li Keqiang. Det har retat kolleger i regeringen, likväl som europeiska politiker och US-presidenten Biden, som är av åsikten att Tyskland måste lära av debaclet med Ryssland och göra sig mindre beroende av Kina.
Scholz själv har dock ingen annan åsikt i frågan, utan ser det som en lärdom av det logistiska kaoset under pandemin att man måste diversifiera inköpskanaler, men tänker för den skull inte förena sig med Biden i dennes dåraktiga frikopplingsförsök från den kinesiska ekonomin. Därtill är Tyskland alldeles för beroende av handeln med Kina.
Kanslern delar även synpunkten att Tyskland måste granska kinesiska uppköp av kritisk infrastruktur, men vill här inte gå till överdrift genom att betrakta i princip allt som sådan. Det har till exempel ingen bäring på nationell säkerhet att kinesiska Cosco föregående vecka köpte in sig i en mindre andel i en enstaka terminal i Hamburgs hamn.
De två makterna behöver således varandra, och det är den realiteten som väger tyngst när det väl kommer till kritan. Tyska företag har ingen möjlighet att «ta hem» produktion från Kina, utan flyttlasset går tvärtom i andra riktningen. Kina har låg inflation, låga energipriser och stabila politiska villkor, medan Europa inte kan erbjuda annat än energikris, recession, hög inflation och stel EU-byråkrati.
Av det skälet utlokaliserar BASF, BMW och andra tyska företag delar av sin verksamhet från Europa till Kina. Man kunde tycka att Vietnam och Indien skulle duga lika bra, men kompetensen och logistiken finns just i Kina, vilket är helt avgörande – låga löner är betydligt mindre viktigt.
Varken Tyskland eller Frankrike – och därmed inte heller EU – kommer att slå följe med USA i försöken att innesluta och frikoppla från Kina, utan ser landet som en central aktör för det egna välståndet och många globala frågor av vikt, som klimat, pandemibekämpning, forskning med mera, och kanske inom en snar framtid även rymdfart. Därför ger Scholz Biden fingret och går sin egen väg, och det gör han såklart rätt i.