Tianwen: frågor om himlen

Lagom till att Oxens år (牛年, niúnián) firas in har sonden Tianwen-1 (天问一号, Tiānwèn yí hào) lagt sig i bana kring Mars. Man kunde tro att det är avsiktligt, men sanningen är snarare att planetära resor kräver gynnsamma gravitationella förutsättningar, som råkade infinna sig i juli i fjol.

Av den anledningen finns inte mindre än tre sonder på samtidig resa till den röda planeten, av vilka Förende arabemiratens al-Amal lade sig i omloppsbana en dag före Tianwen. Dess syfte är att studera marsvädret på hög höjd. Om någon vecka ansluter även jänkarna med Mars 2020, men man går rakt ned på ytan med marsbilen Perseverance i syfte att småningom föra hem marsgrus till Moder jord.

Även Tianwen har en bil att skicka ned, men det sker först i maj, efter att man kretsat planeten och undersökt varenda hörn och vrå och företagit andra vetenskapliga undersökningar. Kina blir därmed tredje nation att landa på planeten efter USA och Sovjetunionen, och andra att skicka en rover. Om allt går väl, vill säga.

USA är här veteranen i sammanhanget, och har den intressantaste missionen, medan Kina är en nykomling. Icke desto mindre har man en rasande fart i sitt program, och det amerikanska försprånget är snart ett minne blott.

Det rör sig om en ny rymdkapplöpning, men denna gång utan koppling till kärnvapen. Det är en form av konkurrens som kommer att gynna mänskligheten på samma sätt som under det första rejset mellan USA och SSSR.

Som alltid finns i det kinesiska programmet en naturlig koppling till den egna kulturen och mytologin. Tianwen är således en dikt från Elegierna från Chu (Chǔ cí, 楚辞), tillskriven poeten och statsmannen Qu Yuan (屈原, 340–278 f.v.t.).

Tianwen betyder helt enkelt Himmelsfrågor, och är en existentiell betraktelse över världsalltet av synnerligen passande karaktär för uppdraget. De första stroferna:

遂Suì 古gǔ 之zhī 初，chū, 谁shéi 传道chuándào 之？zhī?
I begynnelsen, vem fanns där att berätta?

上下shàngxià 未wèi 形，xíng, 何hé 由yóu 考kǎo 之？zhī?
himmel och jord var utan form, hur kunde de studeras?

冥昭míngzhāo 瞢méng 暗，àn, 谁shéi 能néng 极jí 之？zhī?
dag och natt var dunkla, vem kunde urskilja början och slut?

冯píng 翼yì 惟wéi 象，xiàng, 何hé 以yǐ 识shí 之？zhī?
luften omslöt allt utan form, hur kunde man veta?

明明míngmíng 暗暗，àn’àn, 惟wéi 时zhì 何hé 为？wéi?
dagen ljus och natten mörk, för vilket syfte?

阴阳yīnyáng 三合，cēnhé, 何hé 本běn 何hé 化？huà?
himlakropparna undersöks, vad är ursprungligt och vad är förändrat?