Kategorier
Kina Kultur Vetenskap

Tu Youyou: nobelpris för traditionell kinesisk medicin

Tvåtusenfemton års nobelpris har i veckan kungjorts, denna gång utan särskild dramatik. Dock kan man skönja sedvanlig politisering av litteraturpriset, då Svetlana Aleksijevitj är en i raden av regimkritiska sovjetförfattare som har erhållit priset, medan mer stilistiskt begåvade författare i den ryska litteratursfären har negligerats, på samma sätt som har gällt för kinesiska och en rad andra nationers författare.

De vetenskapliga priserna i fysik, kemi och medicin är av hävd mer förskonade från sådan politisering, men man kan samtidigt undra varför det har tagit fyrtio år att erkänna upptäckten av artemisinin, då malaria är ett av mänsklighetens värsta gissel.

Tu Youyou (屠呦呦, f. 1930) erhåller hur som helst 2015 års nobelpris i medicin för att ha utvecklat en process för att utvinna ett verksamt extrakt mot malaria. Bakgrunden till forskningen utgör i sig stoff till en spännande roman, och tar sin utgångspunkt i vietnamkriget, som skövlade fler människoliv i malaria än i strid. Nordvietnams diktator Ho Chiminh (Hu Zhiming, 胡志明) bad således det allierade Kina om hjälp att utveckla en medicin mot åkomman.

Kina hade självt stora problem med sjukdomen i sina tropiska regioner, och ledningen under Mao Zedong (毛泽东) och Zhou Enlai (周恩来) fann det uppbyggligt att påbörja Projekt 523 (五二三项目 / Wǔ èr sān xiàngmù), vars namn syftar på dess startdatum 23 maj 1967. Trots att detta var under kulturrevolutionens antiintellektuella era, samlade man flera hundra forskare för att systematiskt undersöka möjliga vägar, inklusive sådana som hade praktiserats i den uråldriga traditionella kinesiska medicinen.

Tu Youyou rekryterades till projektet 1969, och stationerades på Kinas sydligaste utpost på ön Hainan, ett veritabelt tropiskt paradis, men också en perfekt grogrund för malaria. Bland tusentals traditionella preparat fann Tu och andra forskare i skriften Behändiga akutrecept (肘後備急方, Zhǒuhòu bèijífāng) av Gé Hóng (葛洪, 283/343) ett allmänt recept mot feberliknande tillstånd:

Receptsamling 16: behandling av feber och all sorts malaria
Recept: ta en näve sommarmalört, blötlägg i två sheng vatten, vrid ur juicen, och inmundiga.

 

治寒热诸疟方第十六
又方:青蒿一握。以水二升渍,绞取汁。尽服之。

Zhì hánrè zhū nüè fāng dì-shíliù
Yòu fāng: qīnghāo yī wò. Yǐ shuǐ èr shēng zì, jiǎo qǔ zhī. Jǐn fú zhī.

Sommarmalört (Artemisia annua) eller qīnghāo (青蒿) på kinesiska är således den växt från vilken oljan artemisinin (青蒿素, qīnghāosù) utvinns. Bladen i sig ger ingen aktiv verkan, utan artemisininet måste extraheras genom filtrering i en kall substans, och sedan förpackas i kapslar för att vara verksamt. Kliniska försök i början av 1970-talet påvisade mycket goda resultat att bota malaria.

To Youyou förde senare under 1970-talet över den traditionella metodiken i ett modernt vetenskapligt paradigm genom att syntetisera dihydroartemisinin från extraktet, vilket resulterade i en mer löslig och kraftfull medicin. Flera andra derivat av artemisinin har framställts, och används numera rutinmässigt i kombination med andra syntetiska preparat, som benflumetol och pyronaridin, även de resultat av Projekt 523. Sedan 1980-talet har sådan kombinationsterapi tillämpats framgångsrikt i Kina, och sedan 2006 är metoden allmänt rekommenderad av Världshälsoorganisationen.

Gemensamt för traditionell kinesisk medicin och modern medicin är att grunden utgörs av extrakt från faunan. Skillnaden är att traditionell kinesisk medicin bygger på beprövad erfarenhet, slumpmässiga försök och en mystisk daoistisk begreppsapparat, medan den moderna medicinen har en funktionell och rationell förklaringsmodell samt verktyg att kemiskt modifiera extrakten. Traditionell kinesisk medicin är således en pseudovetenskap, men är ändå nyttig för att den har katalogiserat en så stor mängd växter och dess effekter vid sjukdomstillstånd.

Kanske finns ändå en politisk känslighet i priset, då det indirekt ger Mao Zedong äran av att ha iscensatt ett så framgångsrikt projekt i en tid då Kina i övrigt gick så fel. Ironiskt nog har Tu Youyou fram tills för några år sedan, då hon belönades med ett annat pris, varit en tämligen anonym och okänd figur, bortglömd för sin enastående prestation i ett land som med ljus och lykta söker efter ära och berömmelse av just detta slag.

Som en ödets nyck fick Tu Youyou sitt namn efter några verser i Poesins bok (詩經, Shījīng), ett av Kinas klassiska mästerverk från tusentalet före vår tid. Yōuyōu (呦呦) är ljudet av en bräkande hjort, och dikten förtäljer hur hjorten i fråga äter just malört, medan moraliskt resliga män bjuder på bankett i det fria.

Youyou lyder hjorten, äter malört i det vilda
jag har gäster, spelar luta och blåser pipa
blåser pipa trummar på vassen, korgen jag bär är en gåva
folk tycker om mig, visar mig den rätta vägen

呦呦鹿鳴食野之苹
我有嘉賓鼓瑟吹笙
吹笙鼓簧承筐是將
人之好我示我周行

Yōuyōu lù míng, shí yě zhī píng
wǒ yǒu jiābīn, gǔ sè chuī shēng
chuī shēng gǔ huáng, chéng kuāng shì jiāng
rén zhī hào wǒ, shì wǒ zhōu háng


Youyou lyder hjorten, äter malört i det vilda
jag har gäster, vilkas berömmelse är uppenbar
visar folket att inte vara futtigt, männen är exemplariska och hängivna
jag har gott vin, gästerna festar och leker

呦呦鹿鳴食野之蒿
我有嘉賓德音孔昭
視民不恌君子是則是傚
我有旨酒嘉賓式燕以敖

Yōuyōu lù míng, shí yě zhī hāo
wǒ yǒu jiābīn, déyīn kǒng zhāo
shì mín bù tiāo, jūnzǐ shì zé shì xiào
wǒ yǒu zhǐjiǔ, jiābīn shì yàn yǐ áo


Youyou lyder hjorten, äter malört i det vilda
jag har gäster, spelar luta och violin
spelar luta och violin, glatt och innerligt
jag har gott vin, för att glädja mina gästers sinnen

呦呦鹿鳴食野之芩
我有嘉賓鼓瑟鼓琴
鼓瑟鼓琴和樂且湛
我有旨酒以嘉樂嘉賓之心

Yōuyōu lù míng, shí yě zhī qín
wǒ yǒu jiābīn, gǔ sè gǔ qín
gǔ sè gǔ qín, hélè qiě dān
wǒ yǒu zhǐjiǔ, yǐ jiā lè jiābīn zhī xīn