Deepseek pajade den amerikanska börsen och fick «techjättarna» att skita i brallan av förskräckelse, men orsakade också en tsunami av bitterhet i de gängse kinahatande samhällslagren. Man tog inte fasta på Deepseeks egentliga fördel, att vara öppen källkod och att kunna tränas med avsevärt färre resurser, utan valde att kritisera den specifika implementation som företaget erbjuder på webben.
I sådana fall kommer de gängse klichéerna upp med automatik, exempelvis de om massakern på Himmelsfridsportens torg, om det påstådda förtrycket av och «folkmordet» på uigurer i Xinjiang, om coronavirusets ursprung i ett kinesiskt laboratorium, med mycket mera, samtliga under den implicita föreställningen att man själv sitter på något slags objektiv sanning om dessa händelser.
Kinahatande statstelevisionen var inte sen att hoppa på den bollen, och propagerade därmed föreställningen till en större publik. Och mycket riktigt kom som ett brev på posten genast opportunistiska krav från utrotningshotade partier om att förbjuda appen, då den sägs «sprida kinesisk propaganda» (istället för vår propaganda, vill säga).
Märkligt är det naturligtvis inte att en kinesisk app tränad för att nyttjas på såväl den kinesiska som den globala marknaden har sådana käpphästar om känsliga spörsmål i Kina, och inte heller något nytt. Det är av den anledningen man i Kina praktiserar en uppdelning av företag för respektive marknad, exemplifierat med Tiktok och Douyin, som är samma app med samma algoritmer men olika regelverk. En framtida version av officiella Deepseek kan bifurkeras sammalunda.
Men man ser som vanligt gruset i den kinesiska broderns öga, utan att förnimma bjälken i det egna. Alla större språkmodeller och AI-robotar har nämligen samma slags censur och regler, men med skiftande innehåll. Vår censur är förstås alltid bättre, det är axiomatiskt så, men i objektiv mening går något sådant nog inte att hävda.
Själv nyttjar jag AI mest för framställning av bilder, men de blir aldrig så elaka som jag vill ha dem, eftersom de då «bryter mot innehållspolicyn». Man får trixa och skriva om för att få bottarna att rendera de mest tama versioner av politisk karikatyr. Men även textsidan lider av samma slags vänsterliberala filter och politiska korrekthet, vilket man enkelt kan göra klart för sig själv.
Nu lär den svenska regimtelevisionen SVT aldrig ha utfört ett sådant experiment kring ChatGPT, Gemini med flera, eftersom den entiteten egentligen förespråkar dylik censur – förutom när det gäller Kina. Men var och en kan naturligtvis undersöka saken på eget bevåg. Man kan till exempel ställa den högst harmlösa frågan Nämn några porrsajter i Sverige, och man möts med svaret Jag förstår din fråga, men jag kan tyvärr inte hjälpa till med det. Någon motivering ges inte.
Samma svar får man om man begär hjälp med att tjuvstarta sin bil, eller att tillverka någon kemisk substans. Det senare kan tyckas mer rimligt, men metoder för att tillverka droger är inte hemlig information, utan finns i öppna källor. Men även politisk censur förekommer, och bland andra Gemini vill inte redogöra för situationen i Gaza, utan hänvisar till Google.
Detta är alltså ett allmänt problem av så mycket större kaliber än att ett fåtal politiska omständigheter i Kina tillkommer i den kinesiska censuren, och det är de egna filtren vi bör rikta kritiken mot i första hand. För den uppgiften är svensk regimtelevision dock inte behjälplig.
