Fysikikonen Albert Einstein beskrivs ofta som ett geni, trots att hade uppenbara brister även i närliggande områden som matematik. I mer avlägsna trakter hade han troligtvis inte större insikt än andra. Med detta vill vi inte nedvärdera Einsteins insatser, även om de byggde mer på fantasi och nytänkande än traditionell genialitet.
En betydligt mörkare sida hos den judiskättade tyskamerikanen finner vi i hans resedagböcker under 1922–1923, då han tillsammans med fru Elsa avlade ett längre besök i Asien. Mannen som en gång kallade rasism för den vite mannens sjukdom, beskrev i sina privata skrifter kineserna som emsige, schmutzige, stumpfsinnige Menschen.
Det vore beklagligt om kineserna skulle tränga undan alla övriga raser, fortsatte han. Für Menschen wie uns ist nur der Gedanke daran unbeschreiblich widerwärtig. Han tyckte också att det knappt finns någon skillnad i utseende mellan kinesiska män och kvinnor, och han förstod därför inte hur de kinesiska männen kunde undvika att skydda sig själva mot den formidabla lyckan med avkomma.
Einstein menade vidare att östasiater och indier är intellektuellt underlägsna européer, och sökte biologiska orsaker till detta. Ändå tyckte han att japaner är mer tilltalande: de är opretentiösa, hyggliga och har en ren själ som inget annat folk.
Han hade visserligen rätt om biologiska orsaker, men visste då inget om den ännu oupptäckta arvsmassan och dess regulatorfunktioner i ickekodande segment. I själva verket är östasiaterna intelligentast bland människor som grupp betraktad.
Till Einsteins försvar kan förstås sägas att han levde i en tid då sådana tankar var à la mode, inte minst i det Tyskland som intensivt odlade rasbiologiska tankar. Men han gjorde det elementära misstaget att förväxla bildning och socioekonomisk status med intelligens, och det är klart att fattiga människor under vidriga förhållanden sällan uppvisar någon större intellektuell stringens i det dagliga livet. Han misstog också kulturella egenheter för intellektuellt underskott, som det kinesiska sättet att ofta sitta i hukande ställning, exempelvis vid måltider (wie es Europäer tun, wenn sie sich im Wald erleichtern).
Det är möjligt att Einsteins tankar i fyrtioårsåldern senare kom att revideras, i ljuset av andra världskrigets fasor. Men det är lika möjligt att han i grunden var en ärkerasist, men höll tyst om sina åsikter i offentligheten. Politisk korrekthet är inte unikt för vår tid.