En märklig «spionhistoria» skakade Storbritannien för ett par år sedan, då en person (senare två) anklagades för att ha spionerat för Kinas räkning. Redan då stod det klart för en utomstående att britterna har vissa problem med den egna identiteten och uppfattningen om världen runt omkring, en diagnos som det nog inte finns anledning att ändra.
För en tid sedan meddelade kronanas åklagarmyndighet att man helt sonika lägger ner åtalet mot de båda männen, Christopher Cash och Christopher Berry, eftersom det saknas bevis för att de skulle ha bedrivit spioneri likväl som att Kina skulle utgöra ett «hot» mot Storbritannien.
Ingsoc med Big Brother Starmer i spetsen säger sig vara «extremt» besviken på detta utfall, men inte mer så än att hans regim snart ämnar besöka Kina på nytt för att först skälla, gapa och gorma kring mänskliga rättigheter och fan och hans moster, för att därefter söka lukrativa kontrakt med kinesiska näringslivet. Det är så det brukar gå till när arroganta västpotentater avlägger visit i Mittens rike.
Fallet har till yttermera visso fått den brittiska paranojan att gå på högvarv, och resulterat i att man nu ifrågasätter den nya kinesiska ambassaden i London. Bygget i mastodontklass ska nämligen ske i det gamla kungliga myntverket i stadens mer centrala delar, och man oroar sig för att kineserna ska avlyssna de fiberkablar som har dragits under huset.
Man hade inte de psykiska besvären 2018 när man sålde kåken till Kina, eller så hade man inte dragit ledningarna vid den tiden. Det är alltså ett sentiment av schizoid karaktär som har tillkommit i ett senare skede, när man började hysa agg mot Kina.
I samma veva förbjöd man – på Washingtons order – Huawei att verka på brittisk mark, trots att den egna säkerhetstjänsten inte hade något att anmärka mot företaget. Brittisk kärnkraft gick samtidigt i stå, då utbyggnaden sköttes av kinesiska entreprenörer. Därefter har sjukdomsförloppet accelererat, inte minst sedan Rysslands specialoperation i Ukraïna.
Megaambassaden har på förekommen anledning försenats, då politiska beslut har dragit ut på tiden. Zhongnanhai är märkbart irriterat, och har uppmanat den brittiska regimen att följa skrivna kontrakt. Brittiska ambassaden i Beijing fick av någon anledning sin vattenförsörjning strypt, vilket månne kan tänkas ha ett samband med debaclet i London?
Man måste förstå det som en form av politisk obstruktion, ty de praktiska problemen är enkla att lösa och inte heller av den diginiteten man gör gällande. Det går att «avlyssna» fiberkablar, men trafiken är givetvis krypterad och därför bara brus. Det enda man kan få ut är viss metadata om vem som talar med vem, men trafiken är mestadels av finansiell karaktär och därför inte intressant. En enkel lösning är kanske att bara flytta på kablarna?
Ambassaden blir givetvis byggd vad det lider, och blir då Europas största. Det borde de galna engelsmännen faktiskt ta till sig som en fjäder i hatten, i en tid då Storbritannien både blöder och brinner under våldsamma kravaller och ekonomisk kräftgång. Det är ett sjukt land som måste komma till sans igen.
