Regimen Kristersson vill tillåta «gårdsförsäljning» av alkohol som ett undantag till systemmonopolet. Man kallar det en «frihetsreform», men samtidigt är förslaget kantat av så många restriktiva villkor att det mest liknar ett socialliberalt skämt. Det minner om hur den sävlige Strömmer på motsvarande sätt kallade upphävandet av förbudet mot «spontandans» för en «frihetsreform», när man i praktiken bara införde en annan byråkratisk procedur för detta hemska elände att människor frivilligt rör på de lurviga.
Men sådana är Moderaterna, och de vet inte vad frihet innebär. Kristersson själv har inte ett enda frihetligt ben i sin kropp. Faktum är att inte ett enda parti i riksdagen är frihetligt, utan alla är varma anhängare av såväl systemmonopolet som fortsatt repression kring andra rekreationsdroger. Som alltid finns anhängare i ungdomsförbunden, men av någon anledning avtar alltid engagemanget när man väl har gjort karriär och når verkligt makt.
För den hemska gårdsförsäljningen fruktar motståndarna att även en liten uppluckring av det strikta monopolet kan leda till att detta ifrågasätts i Europeiska sovjetunionens byråkrati, och att utländska intressenter därmed kan ifrågasätta huruvida den fria rörligheten är satt ur spel. Det korta svaret är här nej, eftersom det redan i dag är fritt fram att beställa alkohol på nätet från detta klientel, och så även fysiskt på plats hos respektive leverantör – som finns utanför Sverige.
Det är således en ideologisk kamp om påvens skägg åttaklöverns socialingenjöriska partier emellan, en batalj som inte har något med verkligheten att göra. Övertron på monopolet är samtidigt bergfast hos de socialliberala anhängarna i den etablissemangsnära stats- och kommerspressen, medan verkligheten har att systemet inte längre har relevans.
Det fanns en tid då svenskarna söp till förbannelse, och då reglering hade fog för sig. Men under de hundra år som har passerat sedan den debatten, och efter experiment med motbok och annat elände, har Sverige lämnat vodkabältet och i allt högre grad anammat kontinentala vanor med främst mer vin.
Vårt dryckesmönster liknar alltså mer och mer fransmännens (franspersonernas?) och italienarnas, och det intressanta i sammanhanget är att sydeuropéernas konsumtion har minskat till svenska nivåer alldeles utan monopol eller ens stratosfäriskt höga punktskatter.
En annan analogi är att rökningen har minskat på samma sätt i Sverige, likväl som i övriga världen, utan att man för den skull har infört statligt tobaksmonopol. Det spelar alltså ingen roll att livsmedelsoligarkerna sköter handeln, eftersom trycket ned beror på externa faktorer, inte minst förändrade attityder, men för all del även punktskatter och propaganda.
På samma sätt kan man härleda generation Z:s dryckesmönster, som är på historiskt låg nivå. Detta har dock ingenting alls med Systembolaget att göra, och inte heller med staten i övrigt, utan är en spontan förändring i kulturen.
Argumenten brukar lyda att folket har stor tilltro till Systembolaget, och att företaget i fråga har stort utbud och god service. Men den som söker efter exempelvis kinesiska eller koreanska produkter har inget alls att hämta hos statens vinlåda, och inte heller finns något privat alternativ att tillgå i dess ställe, en nisch som snabbt skulle fyllas vid en likvidering av monopolet.
Statens propaganda har samtidigt haft avsedd effekt, men i verkligheten ökar inte alkoholskadorna om monopolet försvinner. De som inte kan hantera sitt drickande hindras inte från att missbruka oavsett Systemets existens, medan så kallat vanligt folk bunkrar upp i hemmen för att ha vid behov. Det skiljer sig därmed inte från hur andra matvaror hanteras.
Systembolaget har alltså ingen som helst relevans i nutiden, och är mest en negativ restprodukt från det forna Folkhemmet. Det är en socialistisk skymf mot människors frihet och självständighet, och den enda frihetsreform som är värd namnet är därför att fullständigt avveckla denna förlegade institution. I dess ställe kan staten börja ta ansvar genom att sälja andra rekreationsdroger, för vilka sådan reglering är motiverad.
